Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
OLOF GJERDMAX
Är det d& allitterationen som s&dan som mälar? Det är
inte heller troligt. Den bör ju snarare väntas meddela
intryck av likhet, jämnhet i rörelsen. Däremot tror jag det är
fr&n denna likhet man skall utg& om man vill förstå
ljudmålningen. Det lika gör att vi starkare förnimma olikheten»
som följer, särskilt ifråga om intensiteten och stämman. Jämför
vilsen våg med väg visar och vet vart. ’Vägarna* gå mera
isär i de senare än i det förra uttrycket. Vüfsen) och våg
äro bägge tesis men vet och ing äro arsis, vart och vi(sar)
tesis. Ju mera lika de allittererande stavelserna göras ifråga
om intensitet och röst desto mindre ’sicksackig’ blir rörelsen,
desto mindre Veckvilla’ förefalla tunga och öra, desto mindre
starkt understryker formen hos verserna det vilsna som inne-*
hållet ordar om. Klangen hos v tror jag däremot som sagt
icke här spelar någon nämnvärd roll. På sätt och vis är det
en stor fördel detta: att samma ljud kan begagnas att måla
varjehanda; Därigenom kunna ju t. ex. r och v få vara med
om att hjälpa exempelvis vagnar rulla, resp. vingar vina
även när ljuden själva ej ’rulla’, resp. ’vina’ mera. Därmed
hota de ju på många häll. Blir deras ljudmålande förmåga
då mindre? Något skulle jag tro. Jag tror inte det är för
ljudmålningen alldeles likgiltigt att det 1 den nyss anförda
Frödingska allitterationen är gl-, i den Tegnérska h- som
målar.
I hittills behandlade mer eller mindre säkra exempel på
ljudmålning har det egentligen varit fråga om framhävande
av ’betydelser’ genom ljud. Kunna ljuden måla något annat?"
Låt oss först se på en allitteration som Frödings förut
meddelade
Vid milan har jag vaktat i vinter och vår
Här måste väl upprepningen av ett och samma uddljud anses,
måla vaktandets långa enformiga enahanda, dess ständiga ett
och detsamma ehuru vi icke kunna läsa ut detta direkt ur
sammanhanget:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
