Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KLANGFÖRÄNDRINGAR I VÅR RÖST ETC.
171
Vid milan har jag vaktat i vinter och vår
och längtat till havet i många långa år
Men vad målår sammq skalds s-allitterationer i Den gamla
goda tiden:
svettiga, sotiga smederna slungade
släggan mot stängerna,
Att dessa rader ge något utöver det som direkt kan förstås
av sammanhanget synes mig nödvändigt att anta, men vad.
ge de mera? Det enda man med större visshet tycks mig
kunna säga är att de — liksom ofta även annars
upprepning-av samma ljud, ord osv. — intensifiera närmast arbetet,>
kan man förmoda, men det undras mig om icke Fröding främst
velat förbereda p& intensiteten i de känslor varmed
smederna förde sina släggor, det vitglödande hatet som inte
kiinde alldeles stängas inne. Härför synes en rik
upprepning av just s (jfr männens tal) väl lämpa sig, men att den av
sig själv utan innehållets medverkan skulle kunna hos läsaren
väcka en så tydlig och klar uppfattning av känslans art och
uttryck, det bjuder emot att tro och bekräftas icke av
cliiffer-försök.
En dylik tanke stöter man emellertid på här och var i
litteraturen, särskilt hos nyromantikerna. Jacob Grimm ansåg
att de tyska vokalerna a, o, u ha allvarlig, i och e däremot
munter, älsklig, lätt karaktär. Omljuden il, ö, ä2 måla enligt
hans mening väl känslor som äro blandade (!) av glädje
och smärta, alltså vemod, längtan, hopp. Diftongen ei fann
han ha högtidlig2, au dyster klang, eu inger äckel. För
Wilhelm Schlegel måla vokalerna både känslor och annat: a
ungdom, glädje, glans, o prakt, i innerlighet och kärlek, u
1 Jämför uttryck som ’en stor, stor karl* o. d.
* Enligt Eugen Reinhard och Sievers i den förres arbete Zur
Wertung der rhythmisch-melodischen Faktoren in der neuhoch*
deutschen Lyrik (Diss., Leipzig 1908) sid. 55 skall ä vara olustbétonat
och enligt den förre likaså ei. i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
