Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KLANGFÖRÄNDRINGAR I VÅR RÖST ETC. 177
och Beväringa ha emellertid icke samma stämmelodi trots
att metern är densamma. Visserligen, men kunde det icke
här vara det helt olika innehållet som fordrar och medför
det olika stäm valet?
Anf. arb. sid. 186 skriver Ruth Hedvall: aI
begynnelseverserna av ’Den första kyssen’ finna vi en akustisk effekt av
objektivt målande karaktär:
På silfvermolnets kant satt aftonstjernan,
Från lundens skymning frågte henne tärnan.
Den motsats mellan ljus, strålande klarhet och varm, dunkel
känsla, som dessa underbara rader ge, har fått uttryck även
i vokalernas och konsonanternas melodi. Huru målande de
stå emot varandra, dessa ord silvermolnets kant, klara,
klingande, ljusa och spröda i tonen, och lundens skymning med den
mjuka, mörka färgen över klangen!" Dikten lyder i sin helhet:
På silvermolnets kant satt aftonstjärnan,
från lundens skymning frågte henne tärnan:
"Säg, aftonstjärna, vad i himlen tänkes,
när första kyssen åt en älskling skänkes?"
Och himlens blyga dotter hördes svara:
aPå jorden blickar ljusets änglaskara
och ser sin egen sällhet speglad åter;
blott döden vänder ögat bort — och gråter."
För egen del läser jag detta så att de udda raderna få ljusare
röst än de jämna. Och andra som jag bett läsa upp dikten
ha förfarit på samma sätt1. Det är inte alls osannolikt att
det ursprungligen varit den visuella ljuskontrasten mellan
föreställningarna silvermolnets kant och lundens skymning som
kommit Runeberg att ljusfärga de udda, mörkfärga de jämna
1 Fjärde raden har jag dock också hört föredragas med samma
ljusa röst som tredje (och femte). Det beror säkerligen pä det nära
sammanhanget mellan tredje och fjärde verserna; detta förleder till
att begagna samma röst för den senare som för den förra. Vid denna
läsning bruka även andra olikheter visa sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
