Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om klangförAndrixgar i vår röst etc. 179
tryck blott undantagsvis skola bli framhävda genom stämma.
D& rösterna icke äro fastlästa vid visst ljud utan uppträda i
en följd av olikartade, kan man också vänta att
stämmelodiernas ljud målande verksamhet företrädesvis skall bli av
allmännare art. Man fr&gar sig om icke deras verkan är
närmast besläktad med musikens. Om dess verkan på oss säger
Zimmermann, Allgemeine Aesthetik § 656 följande (anfört i
Nordisk familjebok under Musik): "Vaga och fixa känslor,
begär, affekter och lidelser, stämningar och rörelser, hvilka
som sådana samtliga bero på föreställningsförloppet, visa icke
blott vissa intensitetsgrader, utan äfven rytmiska förhållanden
i sitt utflöde, ett upp- och nedstigande, regelmässig eller
oregelmässig skyndsamhet eller dröjsmål, ebb och flod, lugnt
framskridande och ögonblickligt afbrott, plötslig uppenbarelse
och sakta förklingande o. s. v. Det rytmiska och
modulato-riska i detta själslif är det, som musiken förmår tillegna sig,
hvarigenom det blir den möjligt att framställa själsrörelserna,
så långt de nämligen äro blott rörelseformer. Men
föreställningarna själfva, söm befinna sig i rörelse, det psykiska
tankelifvets hvad kan musiken som sådan aldrig återge.u
När man hör diktchiffer läsas så som lösningarna av dem
skulle läsas så känner man sig i viss mån som när man hör
musik. Att närmare bestämma vilket innehåll som skulle
kunna passa till det intryck man får av det akustiska låter
sig icke göra, Genom frågor av typen: Skulle det eller det
passa? kan man dock inte så obetydligt begränsa
möjligheterna. Att vi förmå i någon mån avgöra vilket innehåll
som skulle lämpa sig kunde man vara frestad tänka sig bero
därpå att vi många gånger hört nära besläktade stämmelodier
begagnas till likartat innehåll. Häremot kan icke invändas
att en ändring i föredragningssättet kan ge innehållet i en
dikt annan karaktär vilket skulle tyda på att rösterna av sig
själva förmå påverka oss. Det förhållandet kunde ju nämligen
få sin förklaring av just detsamma: att vi förut äro vana vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
