Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Algutsrums kyrka (Pl. IV. Nr 2)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
ÖLANDS ItUNSKRIFTER.
som oläsliga; vid högra sidan äro några runor betecknade som ofullständiga till följd
deraf att kanten skadats. Då Hadorph och Törnevall ett halft århundrade senare utförde
teckningen i Bautil, var stenens tillstånd ytterligare försämradt, en naturlig följd af dess
olämpliga plats. Flera runor, som Rhezelius läst, äro i teckningen i Bautil utelemnade
såsom oläsliga; den till djurslingan hörande foten, som Rhezelius helt visst rätt tecknat,
saknas på teckningen i Bautil. Till grund för inskriftens läsning måste man derför lägga
Rhezelii teckning.
Den här efter Rhezelii utskrift återgifna teckningen afviker från hans första, i mycket
liten skala utförda teckning i konceptet i ett par punkter, som vi vilja omnämna. I
utskriften är fjerde runan från inskriftens början |, men i konceptet fins mellan denna staf
och djurets fot en kort staf, liknande den form af s-runan, som förekommer i slutet af
inskriften. Äfven Bautil har på detta ställe en liknande staf, men der saknas det följande
tecknet. — Närmast framför skiljetecknet i öfre hörnet till venster äro tecknade två halfva
stafvar i nedre delen af raden; i konceptet stå dessa hvarandra närmare och den bortre
lutar något mot den främre, så att det är tydligt, att dessa streck utgjort nedre delen
af runan |\ — Vid öfre kanten på midten läser man 1; i konceptet har denna staf intet
kännestreck; det är likväl tydligt, att här stått t; de tre följande runorna äro klara och
visa, att här stått Stain. Der den första runan i detta ord skulle stå, har Rhezelius ett
litet streck i nedre delen af raden. Om detta verkligen varit en lemning af en runa,
så har runan för s här haft formen V\, något, som likväl ej är sannolikt, då* denna runa
förekommer tre gånger i den tydliga delen af inskriften med en annan form.
Rhezelius har i transkription återgifvit den del af inskriften, som han läst,
sålunda: »Toti d —–— stein ifftir Sähiärn1 bradur sin. Gud hiälpi scilu hems.»
Af namnet på den, öfver hvilken stenen är rest, har Rhezelius tecknat de tre första
runorna såsom tydliga: ’+B; den fjerde ser ut som ett stympadt K’, men då Rhezelius
sjelf återgifver denna runa med i, hafva väl strecken till höger om stafven varit
tillfälliga sprickor; den 5:e runan är ett stympadt den 6:e liknar nedre delen af
den 7:e är hvilket här, såsom ofta är fallet, är felristning för ~f. Bautil är på detta
ställe otydlig, och teckningen der gör intrycket af att vara mindre noggrann än
Rhezelii-Alla de runor, som följa efter namnet Sabiara, äro tecknade som tydliga både hos
Rhezelius och i Bautil; de afvika från hvarandra endast i afseende på skiljetecknen på ett par
ställen.2
Framför ordet Staill förmodar jag ordet rita (rétta); det synes hafva ungefär varit
plats till de för detta ord behöfliga runtecknen mellan skiljetecknen i öfre hörnet till
venster. Då efter hvad förut är upplyst sista runan i det föregående ordet varit fY kan
man förmoda, att detta ord varit NTÍY de runfragment Rhezelius har öfverensstämma
med denna gissning; af första runan har dock endast så mycket varit qvar, att Rhezelius
uppfattat det som en punkt.
1 Rhezelius har teckuat de fyra sista tecknen i namnet såsom stympade, för att dermed antyda de
motsvarande runornas utseende.
2 Rhezelius har i sin teckning som skiljetecken en punkt, Bautil två punkter på de flesta ställen, sällan
en punkt. Dessutom har hvardera teckningen ett skiljetecken i form af ett litet kors, men på olika ställen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
