Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Algutsrums kyrka (Pl. IV. Nr 2) - 3 och 4. Resmo kyrka (Pl. IV. Nr 3. - Pl. V)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 OCH 4. RESMO KYRKA.
39
Plur. litu förutsätter, att i början af inskriften stått minst två namn. Att med
tillhjelp af de tillgängliga teckningarna ined någon säkerhet utleta, hvilka namnen varit,
är icke möjligt. Rhezelius läser i början Toti. Ett sådant namn är kändt från Danmark
i 12:e århundradet.1 Men då Rhezelius i konceptet, såsom ofvan är omtaladt, har ännu
ett tecken mellan T och |, är det tvifvelaktigt, om stenen verkligen haft Toti. Det synes
på grund af rummet, som om mellan T och skiljetecknet bort stå två runor, och man
skulle kunna förmoda Döttir. Detta träffas som personnamn på Björköstenen
(Dyb. fol. II, 55) och ofta i svenska medeltidsurkunder.2 Derefter hafva både Rhezelius
och Bautil 10 stafvar, men endast första och sista runan hafva varit tydliga, þ och ^;
de öfriga äro angifna som ofullständiga och osäkra. På grund af runspåren skulle man
kunna förmoda först namnet þ|‡"f, peglin,3 och derefter som tredje namn ett namn på
——ga’íit (—gæiitii). Men hvilket detta namn skulle vara är svårt att gissa. Det
vore också möjligt, att de tre sista runorna utgjort pron. påit, och att de närmast
föregående från och med þ innehållit ett namn blott, så att de, som låtit resa stenen, varit
blott två (qvinnor). Af hela denna del af inskriften kunna endast de tre första runorna
T‡T samt þ och ^ anses vara någorlunda säkra.
Om vi utesluta helt osäkra tecken och sätta inom parentes sådana, som blifvit
endast supplerade, får inskriften på Algutsrumsstenen detta utseende:
t‡t–-þ––-Æs ■ critnj • mn • ’]r+i+ • ikm • ’mm •
Bftrm • • khþ • *i-ftßi • >+rn •
Transliteration: tot–. þ––R. [litu] . [rita . s]tain . iftÍR sabiara .
bruþur . sin . kuþ . hialbi . salu . hans.
Fonetisk transkription:–-létu rétta stæin æftiii Scébiarn, bróbur sinn. GuÖ
hialpi salu hans. —–»läto resa stenen efter Säbjörn, sin broder. Gud hjelpe lians själ.»
Namnet Sähjörn, Sjöbjörn, är kändt från en annan öländsk inskrift, nämligen på
den förlorade Stenåsastenen nr 23 (L. 1309); der skrefs det Sibiurn. Äfven från
Sveriges fastland (L. 313, Dyb. fol. I, 8 Sibiurn) saint Island (Landnáma) är namnet kändt.
3 och 4. Resmo kyrka.
Pl. IV. Nr 3. — Pl. V.
Literatur: L. 1588 och 1589. Antiqvarisk Tidskrift för Sverige, IX, 2, s. 5.
De två fragmentariska runstenar, som äro afbildade pl. IV nr 3 och pl. V äro af
Liljegren upptagna i den grupp, som har till öfverskrift »parvis resta stenar» (Runurkun-
1 O. Nielsen, Olddanske Personnavne, s. 101.
2 M. F. Lundgren, Personnamn från medeltiden, Svenska Landsmålen, X, C, s. 4G.
3 Bautil har skiljetecknet : efter fjerde runan, men härpå kan intet säkert byggas. Namnet peglin
skrifvet þihn, förekommer L. 511.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
