Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3 och 4. Resmo kyrka (Pl. IV. Nr 3. - Pl. V)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
ÖLANDS ItUNSKRIFTER.
der, s. 179 f.). Liljegrens förmodan, att dessa stenar hört tillhopa, är otvifvelaktigt
rigtig. Vi vilja derför här behandla dem tillsammans.
De äro anträffade i Resmo kyrka och om de med deras upptäckande förenade
omständigheterna erhålla vi kännedom genom en af teckningar åtföljd berättelse, som prosten
Ahlqvist i Runsten år 1827 insände till riksantiqvarien Liljegren. Teckningar och
berättelse äro af Liljegren intagna i »Fullständig Bautil».1 Ahlqvist berättar: »Ar 1826, då
det östra kyrkotornet af Resmo kyrka på Öland nedtogs, var öfver sjelfva chorhvalfvet
en påmurad packning af nära tre alnars höjd. Denna mur bestod af stenstycken och
kalkbruk saint var af tiden sammanhårdnad till en kompakt massa. I denna massa voro
tvenne runstenar inlagda, af hvilka den ena sönderbröts (vår fig. 3, pl. IV) och den andra
(vår pl. V) uttogs helfärdigt.» Stenarna voro då (1827) enligt Ahlqvist inlagda i nedre
tornrummet i Resmo kyrka. Några senare underrättelser har man icke om dem.
Af de tvenne Resmostenarna måste vi först behandla den pl. V afbildade, då den
andra stenens inskrift förutsätter dennas.
Originalet till pl. V är ännu bevaradt. Denna sten låg år 1884 som golfsten
framför altarringen i Resmo kyrka. Den fördes påföljande vinter till Kalmar och förvaras
tills vidare i fornminnesföreningens samlingar på Kalmar slott.
Stenen är en tillhuggen kalkstenshäll af gråblå färg. Den utgör nu blott ett
fragment, i det att ett större stycke på venstra sidan och ett mindre stycke i toppen blifvit
borthuggna.2
Höjden är nu 1,27 m. Från den nuvarande öfverkanten till det nedersta ornamentet
är afståndet 1,03 m. Bredden upptill är 61 cm, vid nedersta ornamentet 54 cm.
Tjockleken är mellan 5 och 6 cm.
Stenen är prydd med praktfulla, särdeles väl utförda djurslingor i äldre
medeltidens stil. Alla ornament äro upphöjda och stenen har likaledes en upphöjd ram längs
kanterna. Dessa upphöjda delar hafva glatt yta, utan tvifvel på grund deraf att de varit
utsatta för nötning, då stenen låg som golfsten. De nedsänkta delarna mellan ornamenten
äro deremot skrofüga och hacheturerna äro ännu fullt märkbara.3
Stenen har, då den var fullständig, haft ungefär samma form som Sandbystenarna
(pl. XVI och XVII). Dock synes Resmostenens form icke hafva varit fullt regelbunden,
utan den venstra sidan har, såsom orneringen visar, varit mera utsvängd än den högra.
1 »Fullständig Bautil» utgür sex folioband och förvaras i antiqvarisk-topografiska arkivet i Stockholm.
Liljegren har der samlat alla de teckningar af runmonument, som han hade kännedom om. När Liljegren i
Runurkunder såsom källa för sin kännedom om Resmostenarna åberopar Ahlqvists Olands Historia och
Beskrifning, är denna hänvisning vilseledande. Ahlqvist omtalar a. årh. II, 2, s. 194 endast, att man vid
nedtagandet af Resmo kyrkas östra torn år 182G funnit en flisa tecknad med runor. Ahlqvist har först efter det
2:a bandet af Olands Historia utkom år 1827 tagit närmare kännedom om de 182G i Resmo gjorda
runstensfynden. Hans skrifvelse till Liljegren om dessa fynd är daterad 2 okt. 1827.
2 På Ahlqvists tid var stenen att döma af hans teckning något större än nu. Den var ungefär 4 tum
högre och det cirkelformiga ornamentet på toppen var nära fullständigt. Detta ornament hade samma utseende
som toppornamentet på Sandbystenen, fig. 2G.
3 De mest framträdande bland ornamenten äro de två stora djurslingorna. Mellersta delen är
sammanvuxen med den upphöjda ramen, från hvilken üfverdelen med hufvud och fot samt underdelen med stjerten lösa
sig ut. Begge dessa djur äro sedda från sidan. Omkring dem slingra sig flera (fem) smala djur, hvilkas hufvud
ses ofvanifrån. Alla slingorna bilda tillsammans ett fullständigt, med mycken säkerhet och korrekthet utfördt
flätverk (entrelacs).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
