- Project Runeberg -  Sveriges runinskrifter / Första bandet. Ölands runinskrifter /
42

(1900) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3 och 4. Resmo kyrka (Pl. IV. Nr 3. - Pl. V)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

42 ÖLANDS ItUNSKRIFTER.

Näst sista runan (38) är ; kännestrecket är på teckningen mycket bredt; det beror
derpå, att mellan kännestrecket och stafven en skärfva sprungit. Kännestrecket har annars
varit regelbundet inhugget. — Sista runan är Y (a) med kännestreck blott på stafvens
högra sida.

I fonetisk transkription har inskriften detta utseende: pœÍR leta rceisa stanna æftiR
Hand wi mópur sina.

Öfversättning: »De läto resa stenarna efter Randvi, sin moder.»1

Före den nu afhandlade inskriften finnas lemningar af fyra runor. Det första
run-spåret består af ett endast halfannan cm långt fragment af en staf. Framför detta är
så litet qvar i oskadadt skick af den upphöjda ramen, att alis ingenting kan afgöras med
afseende på det tecken, som gått närmast förut.

Af den följande runan fins foten af stafven qvar jemte ett kort, skarpt inhugget
tvärstreck som kännestreck. Utanför detta är ett hål nött i kanten och äfven den
nedanför kännestrecket bevarade delen af stafven har blifvit starkt utvidgad genom nötning^
Man har tidigare här läst och denna läsning är kanske möjlig, men emot den talar
att kännestrecket sitter så långt nere, föga mer än halfannan cm ofvanför inre kanten)
under det stafven förmodligen haft en längd af omkring 7 cm. Jag anser det derför
sannolikare, att här stått en form af os-runan med tvärs öfver stafven inristade, åt
venster lutande kännestreck, af hvilka det öfre blifvit bortslaget, alltså af formen ‡.
Häremot kan icke invändas, att os-runan två gånger senare i inskriften har en annan form,8
enär runristaren på flera andra ställen begagnat olika former af samma runa.

Den tredje runan är ft. Den qvarvarande delen af stafven är tre cm lång; af det
öfre kännestrecket är blott ett litet stycke qvar. För öfrigt äro streckens kanter nu
mycket ojemna till följd af den nötning, för hvilken stenen varit utsatt, då den låg som
golf-sten. Den fjerde runan har varit |. Deraf är ett mellan 4 och 5 cm långt stycke
bevaradt. Det sista namnet har således slutat på: ‡BI> obi.4

Märklig är den blandning af olika runtyper, som träffas i denna inskrift. Om
os-runan hafva vi nyss talat. Af s-runan hafva vi först två gånger den korta formen, som
består i ett litet streck i öfre delen af raden (n:r 12 i raisa och n:r 14 i Steina); den
ursprungliga formen V\ förekommer i slutet af inskriften n:r 36 i sina. Det palatala, af
klingande s uppkomna r skiljes i inskriften regelrätt från det ursprungliga r och
förekommer två gånger; på det förra stället har denna runa den äldre formen ^ (nr 4 i þaÍR),

1 Namnet Randwi förekommer icke annars, så, vidt jag har mig bekant, men det motsvarande
mansnamnet är välbekant från den isländska literaturen, RandwéR. Se Munch, Samlede Afhandlingar IV, s. 153;
Islendinga Sögur, IV, s. 804.

2 Liljegrens Runurkunder 1588 efter Ahlqvist. När jag år 1884 undersökte stenen, låg den, såsom
ofvan är nämndt, som golfsten inklämd mellan andra flisor, och belysningsförhållandena voro mycket dåliga. Jag
kunde då icke upptäcka kännestrecket af den nu i fråga varande runan, liksom det då var omöjligt att se bela
det qvarvarande kännestrecket i den följande runan. Deraf olikheten i min läsning nu och i A T S., IX, 2. s. G.

3 I moþor.

4 Flera namn kunna här komma i fråga. Närmast tänker man på en förkortad form af något namn

sammansatt med biqrn, t. ex. Jobbi af Iöbiqrn (Lundgren, s. 130), eller Stobbi af Stoðbiqrn (Stoþbiarn L.

131, 210). Frendenthal, Nyländska mans- och kvinnonamn (Finska Fornminne .tföreningens Tidskrift II,

1877), har ett Stobbe från år 1424. Frendenthal identifierar det med Stobbi, en stubbe, men jag anser

härledningen af StoÓbiqim sannolikast.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:22:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sri/1/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free