Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Borgby, Mörbylånga socken (Pl. VI. Fig. 5) - 6. Mörbylånga kyrkogård (Pl. VI. Fig. 6)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6. MÖRBYLÅNGA KYRKOGÅRD.
47
17:e runan är hos Rhezelius \ (i eftlR), på träsnittet |; det förra torde vara det
rigtiga, då vi hafva ‡ i det föregående Stein.’
31:a runan är runan för s, som hos Rhezelius har formen H (liksom i stæin). På
träsnittet har deremot denna runa formen V\.
Liljegren har i Runurkunder betecknat början af inskriften som ofullständig; han
har uppfattat de fyra runorna -ffT! som slutet af ett sammansatt namn.2 Man skulle
också vänta, att inskriften börjat närmare det ornamentala bandet, som omsluter slingan;
här är ett tomruin med plats för 3 eller 4 runor. Men då Rhezelius betecknar inskriften
som tydlig och hvarken han eller teckningen hos Peringsköld har någon antydan oin, att
stenen är skadad på detta ställe eller att der funnits några lemningar af runor, anser jag
det vara sannolikast, att de fyra runorna i början af inskriften utgöra ett fullständigt
namn. Något namn Alti eller Aldi är visserligen icke förut kändt i Norden, men på en
icke publicerad gotländsk runsten, sora för några år sedan upptäcktes vid Boge kyrka,3
förekommer ett namn altlliþr, som förmodligen skall läsas Aldwipr, och häraf kan det
namn vi hafva på Borgbystenen vara en förkortning: Aldi.*
Det andra namnet, af hvilket endast början är bevarad, har kanske varit, som
Rhezelius antagit, Kætill.
Namnet på fadern, efter hvilken stenen är rest, är i runskrift Y\’X\- Detta kan
vara acc. af ett namn Kåti, eg. bestämda formen af adj. Kåtr. Lundgren, Personnamn
frän medeltiden, s. 149, anför bevis för tillvaron af ett dylikt namn.5
Fonetisk transkription: Aldi auk Kæ[till, pæiR létu rceisa pensa) stæin æftiit Kåta,
fapur sinn.
öfversättning: »Alde och Ketil(, de läto resa denna) sten efter Kåte, sin fader.»
6. Mörbylånga kyrkogård.
Pl. VI. Fig. 6.
Literatur: L. 1569. — B. 1074. — Ahlqvist, Ölands Historia, II, 2, s. 213. — O. Montelius, Sv.
Fornminnesföreningens Tidskrift, I, s. G4, not. 4.
Från Mörbylånga kyrka och kyrkogård äro tre runstenar kända genom afbildningar
i Bautil 1072—1074. Märkligt är, att ingen af dessa stenar blifvit upptäckt af Rhezelius,
1 Såsom säkert teckningsfel kan man beteckna det, när träsnittet i namnet KATA på begge ställena
(runorna 23 och 25) liar + för 4". Burmans läsning i Triga supplemantorum cet. p. 313 Hiti utgör en
förbättring af läsarten i hans original, som har dels hete i texten, dels Geto i den lat. öfvers. Denna läsart
beror på felläsning, ty den yttersta källan är, såsom ofvan s. 5 omtalats, ingen annan än Rhezelius.
2 Sigwaldi, Webraldi eller något dylikt.
3 Bogestenen, som hör till den grupp, som Säve, Gutniska Urkunder, s. XXXV kallar »runstoder», är
nu införlifvad med samlingarna i Visby fornsal.
4 Att alti skulle vara grafisk omsättning för atli, Aili, finner jag mindre sannolikt, då inskriften icke
annars företer något konstladt i skrifsättet.
0 Svenska Landsmålen, X, 0. Lundgren anser dock, på anförda skäl, det vara möjligt, att det funnits
äfven ett namn Ka ti med kort a i stammen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
