Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Kastlösa kyrka (Pl. VII. Fig. 9)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
ÖLANDS ItUNSKRIFTER.
9. Kastlösa kyrka.
Pl. VII. Fig. 9.
i ;
Literatur: L. 1318. —- -B. 1063.1 — Rhezelius, Monumentet, Runica in Ölandia, konceptet nr 9,
utskriften nr 29. — Ahlqvist, Ölands Historia, II, 2, s. 181.
Rhezelius har från Kastlösa socken af bildat nedre hälften af en runsten och
uppgifver, att den låg som bro öfver en bäck vester om kyrkan.
Från samma socken afbildas i Bautil fig. 1063 en visserligen sönderslagen, men
fullständig runsten, som enligt öfverskriftèn fans i Kastlösa kyrka. Redan Ahlqvist har
(a. a. II, 2, s. 181) emellertid rigtigt observerat, att den af Rhezelius afbildade
run-stenshalfvan från Kastlösa är identisk med nedre hälften af runstenen B. 1063:
öfverensstämmelse råder i afseende både på storlek och form, och ehuru teckningarna förete
stora olikheter i afseende på inskriften, är dock äfven häri öfverensstämmelsen för stor
för att kunna vara tillfällig och brottet i stenen träffar enligt begge teckningarna samma
ställen i inskriften. Något tvifvel om identiteten kan derför ej finnas. Stenens öfre
halfva har blifvit upptäckt efter Rhezelii besök i Kastlösa, hvarpå hela stenen blifvit
inlagd i kyrkan.
Rhezelius uppgifver om den hälft af Kastlösastenen, som han undersökt, att den
var nött och hade otydliga ristningar.2 Han betecknar flera runor i slutet af inskriften
som ofullständiga, och namnet i inskriftens början har han helt visst läst origtigt;
djur-slingans hufvud är svårt missuppfattadt. När Rhezelius misslyckats i sina försök att
dechiffrera inskriften, har detta förmodligen berott derpå, att undersökningen försiggått
under ogyfansämma omständigheter. Ty ’i Bautil äro alla runorna, både på öfre och nedre
hälften af -stenen, betecknade som fullständiga och tydliga, och det fins ingen anledning
att betvifla, att läsningen der, som har Hadorph till upphofsman, är väsentligen rigtig;
endast ornamenten på ■ stenens midt hafva, varit så otydliga, att Hadorph icke förmått
fullständigt utreda dem.3
Kastlösastenen var förlorad redan - på Ahlqvists tid (Ölands Historia a. st.). Då
teckningen 1063 i Bautil är den enda brukbara källan för kännedomen om
Kastlösa-stenens inskrift, hafva vi här återgifvit denna teckning i något förminskad skala pl. VII,
fig. 9. — Eidigt skalan i Bautil hade stenen en total höjd af 2,08 m; afståndet från öfre
kanten till nedersta inristade strecket var omkr. 1,7 m, och troligen har föga mer varit
synligt af stenen— ofvan jord, då den var rest. Största bredden var omkring 1,12 m.
1 Teckningen i Bautil är signerad med Hadorphs och Törnevalls initialer. Jfr ofvan s. 6.
2 Rhezelii ordagranna yttrande om stenen i konceptet är: »I Kastlösa äng wästan kyrkian är denna
hugne sten lagd til bro, mosten. Synes illa, är bortnött.» Med »mosten» menar lian Ölands kalksten.
3 Antagligen har stenen, då den låg i fria luften, varit täckt af en tät vegetation, som gjort runorna
otydliga. När stenen kommit under tak, liar denna vegetation fallit bort, då ristningarna framträdt klarare.
— Beträffande orneringen vill jag anmärka, att den sällsynta form låsbandet har på teckningen i Bautil (= vår
fig. 9) utan tvifvel är rigtig, då det har alldeles samma form på Rhezelii teckning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
