Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43. INGELSTAD, ÖSTRA ENEBY SN, BRÅBO III).
43
mycket ovisst, om den är huggen, och osannolikt, emedan den synes skild från staven
och icke är så rundad inuti som de huggna strecken. R. 22—23 höra troligen icke ihop
till en runa utan äro två skilda med kännestreck i toppen. Att r. 22 varit Y k såsom
Liljegren läser, synes ej alldeles omöjligt; kännestrecket skulle då utgå 2 cm uppifrån,
3,5 cm nedifrån, men enligt kar|li utgår kännestrecket till k mycket längre ned. Det är
möjligt, att vad som synes vara nedre kännestrecket till k, är skuggan av kännestrecket till y a.
R. 24 är ett fullt tydligt a med kännestrecket 1 cm till höger om staven, V2 cm till vänster.
Inskriftens sista ord är hiu, vars h har kortkvistformen t med tydlig prick; på U utgår
kännestrecket en knapp cm uppifrån, är tydligt så långt som ett kännestreck till h, blir
så grundare genom en liten knöl men fortsätter straxt liksom litet t. h. om sin förra
O O
sträckning dock något böjt, vilket givit upphov till Liljegrens läsning ti Ir. Denna del
av kännestrecket nedom knölen är dryga 3,5 cm.
Omedelbart efter hiu finnes intet skiljetecken, men på andra sidan om ett par skåror
i hällen står ett snett kors, som uppenbarligen skall avsluta raden.
Inskriften utgöres alltså av följande runor:
Övre raden: i salsi kar|li Sul
5 10
^ Nedre raden: ! d ! skut?? |j??a hiu *
15 20 25
Då kar|li är 3 sing. pret. ’gjorde’, måste salsi vara dess subjekt och sålunda ett
mansnamn; SD. III, 166 (1314) förekommer ketillo salsason Häls., s. 323 (1317) ortnamnet
Salsabæk, Östkinds hd, Östergötland. Isl. Sols i finnes bland sjökonungars namn Sn. Ed.
I, 440, 548, II, 154.
Ordet Sul utgör objektet till kar|li, och prof. S. Bugge föreslår att tyda det som söl
’sol(en)’ och anser det syfta på den grop med nio strålar, tre och tre åtskilda av prickar,
som finnes nedom ristningen. Denna tolknings styrka ligger i att sul återgives med det
ord, som väl oftast förekommer av dess möjliga motsvarigheter, och att ristningen äger
gropen med strålar som förklaring av den överraskande förekomsten av ordet ’sol’ som
objekt till ’gjorde’. Inför detta påtagliga samband mellan bild och runor måste all tanke
på att tyda Sul annorlunda förfalla.
Runan d i början av nedre raden har prof. S. Bugge föreslagit att tolka som
mansnamnet DagR, subjekt till hiu ’högg’, enär runans ags. namn är dæg, och ’dag’ troligen ock
varit runans urgermanska namn. För att denna skarpsinniga tydning också är riktig, talar
runans ställning i radens början som motsvarighet till övre radens salsi, och därigenom
vinnes en förklaring på förekomsten av runan d, som annars skulle vara oförklarlig.
Orden mellan d och 3 sing. pret. hiu hiö ’högg’ måste innehålla objektet till detta verb.
Närmast före hiu står en ack. på -a av dem. pron. ’denne’, som eftersom näst sista runan
icke är S, antingen måste vara ack. sg. mask. eller neutr., sannolikt det senare, enär
kännestrecket borde kunna spåras, om r. 23 varit n, varemot det till t kan väntas förstört.
Måhända synes en skugga av kännestrecket till f t.
Då emellertid runorna före detta förmodade |l[at]a icke passa till något neutralt subst.,
vartill |l[at]a kunde vara bestämning, antager jag, att |l[at]a ensamt är objekt till hiu och
betecknar den förevarande runinskriften, liksom |lita på Forsa-ringen enligt Bugges tydning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
