Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71. DALA ÄGOR, EKEBY SN, GÖSTRINGS HD.
73
Vinkelrätt mot tvärraden går en rad med runor uppåt längs stenens mitt, vilken rad
kanske utgjort foten av ett kors, varav annars intet spår är bevarat. På fotstycket A
står 36 ett mycket tydligt |), på andra sidan fogen 37 ett tydligt U. 36—37 |)U höra
sannolikt till ordet [fa]|iu[r], vars r är borta. 13 cm från spetsen av U ses 3 cm av
toppen på 38, som troligen varit S, och 6 cm därifrån finnes 39 i, efter vilken 40 (n)
måste förmodas.
Följande är alltså i behåll av inskriften:
A) bii|]i • B) ur[) — tusti • auk • tuki |]ir b C) i i A) eftR |jurku* — |) B) u si
6 10 15 20 25 30 35 36 37 38 39
Första namnet 1—4 bu|li motsvarar fsv. Bodhi, Lundgren. Det förefaller dock
rimligare att 1—7 tillhöra samma namn, efter vilket [auk] följt. Måhända är den svårlästa
r. 4 icke ristad utan den vidstående punkten gräns mellan namnets två leder och namnet
*BobuvÖ, en utveckling av den* biform Boövarör till Bodvarr, som understundom
förekommer i fornnorskan, se E. H. Lind, Norsk-isl. dopnamn, sp. 185.
8—12 hava säkerligen varit mansnamnet tusti.
översättning: N. N. och Toste och Toke, bröderna, [läto resa denna sten] efter Torgöt,
sin fader.
71. Dala ägor, Ekeby sn, Göstrings hd.
Pl. XXIV. Fig. 1 (B. 879).
Litteratur: B. 879; L. 1189; W. 170; Broocman, Beskr. öfver Östergötland, s. 707; C. F.
Nordenskjöld, ÖFT., I, s. 77; Reseber. 1870, s. 39.
C. F. Nordenskjöld lämnar följande redogörelse för vad han förnummit rörande
runstenen: »Den för Dala egor uppgifna runstenen har af alla, som hittills sökt den, ej
kunnat återfinnas. Den sades vara nedlagd uti stenfoten till en på »Heden» bygd stuga,
men kunde icke heller der upptäckas, när stugan för några år tillbaka blef nedrifven.
Runstenen lärer stått utmed forna gamla vägen.» Vidare omtalas, att en gravkista av
sten med ett skelett anträffats vid en uppstående sten i närheten, men att runstenen hade
något samband därmed, är ju icke ådagalagt.
För kännedomen om ristningen på den försvunna runstenen är alltså B. 879, som har
överskriften »I Dalbys ägor», vår enda källa. Enligt där angivna mått har runstenen varit
1,78 m hög, 36 cm bred vid nedersta ristningen. Runorna hava varit långa, uti inskriftens
början 21 cm, i mittraden 24 cm, de kortaste runorna 17 cm. Ämnet har säkerligen
varit granit.
Inskriften utgöres enligt B. 879 av följande runor:
Huvudslingan: luki • ris|ii • stin • |iansi • yftiR • auno Mittraden: sin • bru|jur
5 10 15 20 25 30 35
1 0—111410 Östergötlands runinskrifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
