Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188 ÖST^flGÖTLANDS RUNINSKRIFTER.
Inskriften är alltså följande:
5 uikutr i ris|ji; stina; |iisi 5 iftiR 5 [|iu]rkut> bru|iur 5 sin
10 15 20 25 30 35 40
Namnet |iurkut motsvaras av fsv. Thorgut, Thorgot och namnet uikutr bör alltså
återgivas Vlgotr, vilket namn icke synes vara uppvisat i yngre fsv.
Översättning: Yigot reste dessa stenar efter Torgot, sin broder.
198. Normlösa klockargård, Vifolka hd.
Pl. LXIX. Fig. 1.
Litteratur: W. 119; P. A. Säve, ATS. 88; Reseber. 1861, s. 54. teckning; C. V. Nordenskjöld,
ÖFT. I, s. 50; Reseber. 1871, s. 102, teckn.; E. Ihrfors, Ostrog. sacra, s. 11, teckn.
Runstenen, av röd kalksten, låg vid mitt besök 1888 som nedersta trappsteg i
uppgången till övervåningen i gamla klockargården med den långsida synlig, som innehåller
slutet av inskriften. Hällen bröts ut ur trappan, och motsatta långsidan med inskriftens
början blottades.
Vid inläggningen i trappan har hällens ena ända avslagits, varigenom inskriftens
mellersta del gått förlorad.
Hällens längd är 76 cm efter sidan med inskriftens slut, 68 cm efter den andra.
Bredden är 44 cm, den ristade sidans 35 cm, enär hällens kant sluttar. Runornas höjd
8—10 cm.
Runorna stå längs stenens kanter med spetsen inåt stenen, genom linier skilda från
mittytans upphöjda ornament, de äro nötta av tramp på den förut synliga sidan, djupa
och tydliga på den nyss blottade.
A. Inskriftens början: uluf: auk : |ia— B. Inskriftens slut: —" sin «iR buki * i * uraua|li
Framför sin har kolon funnits men blott övre punkten är i behåll. Mellan iR och buki
finnes intet skiljetecken; U har ingen prick. 1 uraua|li äro ura mycket nötta, |li står under
det föregående a, skilt genom en linie därifrån.
Namnet uluf är ett kvinnonamn, fsv. Olof, Oluf, isl. A lof, Olof, som motsvarar
mansnamnet Olov. Troligen utgör |ia- återstod av |ia[u], nom. plur. neutr. fö, varigenom
kvinnonamnet sammanfattats med ett följande mansnamn, namnet på den man, jämte
vilken hon ägnat minnesvården åt den avlidne. I vilket förhållande hon stått till denne,
kan nu icke avgöras; hon kan ha varit hans hustru, som jämte sin son, eller hans dotter,
som jämte sin man eller bror låtit göra minnesvården. Då så mycket felas av inskriften,
måste stenen ha varit mer än dubbelt så lång som nu.
Ortnamnet i * uraua|li är samma namnform som fsv. Ørawadh SD. ns I, 426 (1405;
V. Stenby sn, Ög.), som ock nämnes SRP. n. 827 (1368), men Örevad i Alvestads sn,
som inskriften måste åsyfta, tyckes icke vara nämnt i fsv. form.
översättning: Olov (kvinnonamn) och–-(reste denna sten efter N. N., fader) sin,
som bodde i örevad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
