- Project Runeberg -  Sveriges runinskrifter / Andra bandet. Östergötlands runinskrifter /
218

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

218

ÖSTERGÖTLAN I)S RUNINSKRIFTER.

235. Östra Stenby kyrka, Östkinds hd.

Pl. LXXXV. Fig 2.

Litteratur: W. 47; P. A. Säve, ATS. II, s. 102; Reseber. 1862, s. 46, teckn.; C. F. Nordenskjöld,
Reseber. 1871, s. 148, teckn; E. Ihrfors, Ostrogotlna sacra, s. 38, teckn.

Runstenen anträffades i grunden till kyrktornet vid tornets ombyggnad 1858—60.
Stenen är inmurad i södra korsarmens inre östra mur.

Ämnet är grå, glimmerrik granit. Höjden över golvet är 1,?8 rn, största bredden är
85 cm. Slingans bredd 11 cm. Inskriften är ej lättläst.

Efter karl följer utan skiljetecken llist-, vars U står för r och vars S är vänderuna, liksom
i Stitl, som slutar med h n. Den avlidnes namn tyckes närmast vara 20—25 |]lirfr|].
Äter-stoden av inskriften är delvis mycket otydlig. I 26 tyckes den klara staven korsas av en
vinkelrät bistav, som naturligast bör fattas som + e, jfr eftiR Og. 232, mindre troligt som + n
eller + a. I 27 är staven klar och utan bistav till höger, men till vänster finnes möjligen
bistav till H a. 28 är h U, klar och säker, 29 kan ej vara annat än |), ehuru bistaven är
något litet svag. 30 synes mig vara h u, bistaven till U tyckes vida båttre utpräglad än
den bistav till f, som ett par fåror kunna föranleda att antaga och som dels äro för långa,
dels icke äga rätt riktning för bistaven till f. 31 är otvetydigt r, i 32 är staven klar
och en svag bistav till + n tyckes finnas. 33—37 är freta ’frände’, i vars f nedre
bistaven icke räcker upp till övre slinglinien, 34 fX r är otvivelaktigt, på 35, 37 äro
bi-stavarne mindre tydliga, vilket och är fallet med högra bistaven i 36 † t, men 35 synes
böra fattas som ß, vilket ock 37 kunde vara till formen, men sammanhanget fordrar a.

Förkortade ristningar äro uppenbarligen llist för rest i, itR æftiR och |)lirfr|), därför kan
antagas, att 32 n står för -an i ack. sing. mask. i ett adj., som snarare är ett binamn
till den avlidne ån en bestämning till ack. sing. freta frænda ’frände’, och det är icke
uteslutet, att förkortningen av detta adj. kunde vara ännu starkare. Något adj., som direkt
motsvarar 26—32 eau|iurn, finnes icke. Dess senare led hör till fvn. grr ’rask, hurtig;
gav-inild’, troligen i den senare bemärkelsen, så att adj. betydde ’givmild’. Dess förra del skulle
då passa väl att vara fvn. audi’ ’rikedom’, jfr fvn. auömildr ’givmild’, grr af fè, och
utgöras av 27—29 au|). Då måste 26 e höra till den avlidnes namn och 25—26 |]e vara
omställda för e|). Namnet |)Urfr|)e, ack. porfrøÖ, finnes i fvn. blott i den mindre
ursprungliga formen porrøÖr, pordr, men i ags. ofta med bibehållet f, t. ex. Thurferthus
Danicus comes, se Björkman, Nordische Personennamen in England, Halle 1910, s. 155,
se om dylika namn Bugge, Ark. f. nord. fil. II, s. 250 f. Jfr lovordet för frikostighet
på mat: miltr mataR B. 589, L. 683, I). I, 82 Gudö. Huruvida urn motsvarar isl. grvan
eller v gått förlorat vid böjningen, kan ej avgöras.

Inskriften är sålunda:

karl uist • stin ■ |iisa - itR - |iurfr|ie au|)urn freta

5 10 15 20 25 30 35

översättning: Karl reste denna sten efter Torfröd, den frikostige, sin frände.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:22:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sri/2/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free