Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136. RÖK, KYRKOGÅRDEN, LYSINGS IlD.
237
Ilela avdelningen översätter Bugge, Rök III: 150: »vern lian var, när han för nio människoåldrar sedan
kom i världen bland reidgoterna (d. v. s. östgoterna) och när ban dog bland (dem) på grund av (sitt) övermod»
och förklarar s. 35 ff. sin övers, så, att det första ’han’ är Vämod, soin ansågs vara den återfödde Teoderik, det
andra ’han’ måste då vara Teoderik, ehuru det syntaktiskt låge närmast att fatta även detta som Vämod.
Torp s. 348 invänder, att Våren knap]|t kan tänkas djärv nog att förtälja sina grannar, att hans son en gång
varit östgoternas namnkunnige konung. Torp s. 351 översätter: »hvem som for ni menneskealdre siden igjen
kom i livet (de levendes verden) blandt Hreidgoterne og ban døde blandt dem paa grund av förbrydelse.» Till
grund tänker sig Torp intrycket av Teoderiks staty i Aachen (se rad 12 ff. nedifrån) på nordborna, vilken de
höllo för den återuppståndne Teoderik, och ’igjen kom i livet’ är ett naturligt uttryck om en som dött, men
icke om den som födes. Återuppståndelsen skedde ju dock icke hos reidgoterna för nio människoåldrar sedan,
och Torp kan icke med sin tydning uppvisa något samband med den avlidne Vämod, lika litet som i fråga om
övriga avdelningar, men att tydningen skall ådagalägga berättigandet av dessa uppgifters anförande uti inskriften,
är dock en oeftergivlig fordran.
b I rai|i piaurikR hin |iurmu[ii stiliR
b II flutna strontu hraijimaraR sitiR nu karuR o
c kuta sinum skialti ub fatla|iR skati marika
’Tjodrek (Teoderik) rådde, den dristige, sjökrigarnes styresman, över Reidhavets strand.
Sitter nu rustad på hasten sin, med skölden i rem, märingarnes furste.’
Stycket utgör en åttaradig strof i fornyrdeslag, som Bugge, Rök III, 56, återger i
det närmaste sålunda i fornnord. form, vilket på följande sätt kan översättas:
I Rök I, 47 uppfattade Bugge strofen som gällande Vämod, som fullt rustad sattes i hög med sin goda
gångare, varpå högen tillkastades över honom och ban kunde rida till Valhall, och den forntrogenhet, som
därigenom betygades för Tegnérs skildring i första strofen av Kings drapa i Fritjofs saga, påpekades av Läffler
i ATord. tidskr. 1878, s. 165 f. I Rök II, 22 antager Bugge strofen gälla Teoderik och avse den ryttarstaty
av brons i Rom, som föreställde Markus Aurelius men i medeltiden i allmänhet ansågs som Konstantin och av
germanerna troddes vara Teoderik. Schück, som ännu 1904 i Stud. i nord. litteratur- ocli religionsliist. II, 177
omfattade och sökte stärka denna uppfattning, framträdde i en artikel i Stockholms Dagblad 21 maj 1905
med den åsikten, att strofen avser den ryttarstaty av Teoderik, som Karl den store år 801 lät flytta från
Ra-venna till Aachen, där nordbor lätteligen kunde lära känna densamma, och i ett föredrag i Kristiania
vetenskapssällskap d. 19 jan. 1907 anslöt sig Bugge till denna uppfattning. Schück har vidare utfört denna synpunkt
i Bidrag till tolkning af Rökinskriften, Uppsala 1908, s. 11 ff. Statyn omtalas 839 av Agnellus i Liber
1’ontificalis ecclesiæ Bavennaticæ k. 94 (i Muratori, Scriptores II, s. 123, jfr I, 576) sålunda: »Ovanpå (fotställningen)
en häst gjuten av gul brons, och den, som bestigit den, konung Teoderik, hade skölden på vänstra skuldran
men höll lansen med don upplyfta högra armen. Men ur hästens öppna näsborrar och mun utgingo fåglar, och
i dess buk byggde de nästen.» 1 Samma staty är 829 föremål för en svårbegriplig dikt av Walahfrid Strabus
1 Dcsuper autem equus ex ære fulvo perfusus, asccnsorque ejus Theodoricus Rex scutum sinistro gerebat
liumero, dextero vero brachio erecto lanceam tonens. Ex naribus vero equi patulis et ore volucres exibant, in
alvoque ejus nidos ædificabant. Överensstämmelsen av denna beskrivning med strofen på Rökstenen är redan
påpekad av Heinzel, Ostgot. Heldensage, s. 16 (1889).
Reiö fjöörekr
hinn pormoöi,
stillir flotna,
str$ndu HreiÖmarar;
sitr nu erorr
O l
å Gota sinum,
skjaldi of fatlaör,
skati Mæringa.
Rådde Tjodrek,
den käcke hjälten,
krigares styresman
på stranden av Reidhavet,
sitter nu rustad
på ridhilsten sin,
sköld med rein fästad,
fursten för Märingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
