Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Folkbibliotekens vidare utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skola folkbiblioteken lyckas att nå fram till den plats
i upplysningsarbetet, som tillkommer dem, så måste de
understödjas af stat och kommun. Det måste bli en af
alla erkänd grundsats, att de äro upplysningsredskap,
likvärdiga med folkskolan, och därför förtjänta af ett
liknande understöd. Också mäcenaterna i landet borde
småningom lära sig inse, att detta är en sak, som förtjänar
deras bistånd.
Säkerligen skulle det stödja biblioteken i deras
arbete, som nu utföres genom så många olika institutioner
och på så många olika vägar, om det funnes ett
centralorgan för dem, upprättat af staten eller genom
sammanslutning i en förening.
De svenska folkbiblioteken böra ha sin
uppmärksamhet riktad på biblioteksutvecklingen i andra länder. Äfven
om folkbiblioteken i England och Nordamerika, de längst
utvecklade och kraftigast värkande, äro framvuxna under
helt andra förhållanden, kunna de dock på många sätt
tjäna till ledning, både när det gäller att utpeka målet,
och när det gäller att finna vägarna att nå målet.
Närmast ligger det för Sverge att följa utvecklingen i de
andra nordiska länderna. Medan dessa af Sverge kunna
lära, hur kraftigt det privata initiativet kan värka genom
föreningar (studentföreningarna, föreningen för folkbibliotek
och läsestugor, arbetarbiblioteken), kan Sverge i andra
riktningar ha gagn af erfarenheter från grannländerna.
Från Finland kan det lära betydelsen af en nära
förbindelse mellan skolan och biblioteken och af läsestugor på
landet. Det kan i Norge finna vittnesbörd om betydelsen
af statsunderstöd, och se, hur detta kan utvecklas genom
en stark centralisation med ett för hela landet gemensamt
bokinköp och katalogiseringsarbete.[1] Danmark kan ge
exempel på ett af staten upprättat centralorgan för
folkbiblioteken (Statens Komité til Understöttelse af
Folkebogsamlinger), som utdelar understöden, lämnar råd med
hänsyn till upprättandet af folkbibliotek och utlånar
statens vandringsbibliotek. Danmark kan vidare framvisa
egendomliga former för samvärkan genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
