Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SJUKA GLAS.
21
i marknaden af firman C. F. Heyde i Berlin. ** Det är af vikt, att lacket är absolut
färglöst och ej mörknar efteråt, emedan glasets sjukliga tillstånd annars tydligare framträder;
vidare att glaset före saponeringen noga rengöres och noggrant torkas. Saponeringen
(obs! eldfaran!) bör ske vid klart väder (solljus) och göres bäst med en pensel af
hillerhår.
Jämte påpekandet af sättet för glasens rengöring framstår som det viktigaste
momentet i författarens undersökningar föreskriften att skydda glasen från skadliga
atmos-färiska inflytelser. Hufvudregeln är alltså att aldrig låta glas stå fritt, utan förvara dem
i dammtäta (om möjligt till och med lufttäta) skåp, hvilkas dörrar man naturligtvis så litet
som möjligt bör öppna.
Vidare att i skåpen ställa skålar med chlorcalcium eller nyglödgad pottaska för att
absorbera den alltid för handen varande fuktigheten och därigenom beröfva den farliga
kolsyran hvarje fästpunkt. Då luftens tillträde till glaset är skadligt, böra locken å
glas och pokaler etc. ej aftagas. En närmare granskning af sjuka föremal visar nämligen,
att yttersidorna i regeln lidit mer än det inre, ja, att många lock, som utvändigt äro
starkt angripna, å insidan äro lika oskadade som fotplattans undersida.
Då värme befordrar glassjukdomarna, bör man vara sparsam med eldning i rum,
där glassamlingar förvaras, och i den enskilda bostaden åtminstone ej placera glasen på
eller i närheten af kakelugn eller spisel. Då vidare, som man vet, den varma luften
stiger uppåt, bör man undvika att sätta dyrbara glas högt. Slutligen måste allt glas
skyddas mot för starkt ljus — särskildt solljus — och troligen också för ljus från
elektriska båglampor. Att som ofta sker utställa glas just i fönstren är sålunda högst
olämpligt.
Vidtager man de ofvan antydda åtgärderna, torde man kunna hoppas att få behålla
sina gamla vackra glas åtminstone i det skick de nu befinna sig.
jozrx BOTTIGER.
FRÅN LÄRFTPREMIERINGENS TID.”
AF
G. SELLERGREN.
De verktyg och redskap, som man i de olika delarne af vårt land använder och
kanske användt sedan urminnes tider inom linneslöjden, framförallt för linstänglarnes
förberedande bearbetning, växla ganska mycket såväl till form som benämning. Då
linberedningen såsom hemslöjd alltmera träder tillbaka för en mera rationell och
fabriks-messig bearbetning, torde det vara på sin plats att såvidt möjligt ur glömskans flod
rädda några gamla, kanske snart helt och hållet försvunna benämningar å hithörande
verktyg och arbetssätt, särskildt från ett af vårt lands nordliga landskap Ångermanland.
Vid linets upptagning lägges en handfull stänglar eller en “hälla44 hvarftals i kors
på hvarandra för bildande af ett knippe, benämdt “steg44. Under rötningen fastsättes
linknippena i en “klåfva44 emellan två undre och en öfre stång om c:a 12 fots längd,
hvilka stänger sammanbindas med hvarandra, hvarefter “klåfvan44 nedsänkes i vattnet.
Man kan i stället använda “ketar44, gjorda af i vattnet nedslagna störar.
* Adr. Reichenberger Strasse 35, Berlin. S. O.
** Nedanstående anteckningar äro utdrag ur ett manuskript från 1860-talet af kommissionslandtmätaren
P. E. Sidettbladh, hvilket godhetsfullt ställts till förfogande af f. d. öfverdirektcren E. SiJntHatih.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
