Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O’)
SVENSKA SLÖJDFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1905
6.
Fis.3.
fi9.‘9. F’SS.
Den på andra håll vanligen benämnda
linbråkan kallas här MlinbråttaM. Den uti
denna fästa “bråttakäfcen- arbetar med sina
båda nedåtvända kanter i “bråttans- tvänne
“sporr*. Vid brytningen eller bråkningen
bildas knippen eller “bännen- (fig. 3). Hvarje
linbänne består af 41 “hällor-, af hvilka en
bildar bandet.
Skäktningen sker med “lindraga- (fig. 1),
en apparat, som torde vara rätt sällsynt i de
sydliga landskapen. Den påminner till sitt
utseende om linbråkan, men är betydligt
mindre, med en längd af omkr. 60 cm. och
en höjd af omkr. 45 cm. Redskapet, som
ställes framfor knäet och fasthålles med foten,
af den sittande lindragaren, har ett upp och
ned rörligt jem (skäktknif), fäst uti en
långsgående ränna upptill. Linet eller
“hällan-drages emellan jernet och “dragkäften-, tills de hårda skaldelarne eller “skäfven-
af-dragits, hvarefter man på “hällan- genom vridning och dubbelvikning formar ett litet
hufvud, så att 7s af längden vikes emot den återstående delen. Härigenom får
“bännet-slutligen det utseende, som fig. 4 visar.
Linet är nu färdigberedt, om det skall direkt försäljas. Innan det spinnes, måste
det dock först häcklas och borstas. Den vanliga linhäckeln (fig. 2) har 1 till 2 tum
långa nålar, hvilkas groflek är olika hos grof- och finhäckeln. Affallet i den grofva
häckeln kallas “stry“, i den fina “finhäckling". Det häcklade linet sammanvikes och
vridestill en “knåck“, (lock, fig. 5).
Det linaffall, som vid den slutliga
bearbetningen borstningen, fastnar
uti den med handen förda borsten
(fig. 6), kallas “borstning-. Det
färdigbearbetade linet hopvrides till
en “knåck“, hvaremot de
hoprullade bundtarne af “stry“,
“fin-häckling“ eller “borstning-
benämnas “flagar-.
I samband med frågan om
brytning, skäktning och borstning
af lin är den omständigheten af
ett visst intresse, att den första
maskin, som konstruerats för
utförande af dessa operationer har
till upphofsman professor
G-Schwartz, teknologiska institutets
öfverdirektör 1826—1845. Den
modell, från hvilken vidstående
bild (fig. 7) är tagen och som
finnes förvarad bland tekniska
högskolans samlingar, är daterad 1838.
Brytningen sker emellan två cylin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
