Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FKÅX LARFTPRESllERlStiENS TID.
23
drar (a, fig. 7, fig. 8), på omkretsen försedda med skenor, mellan hvilka de torra
stäng-lame böjas. Skäktningen sker i afdelningen b, likaledes emellan tvänne cylindrar och
borstningen emellan de två roterande borstarne c (fig. 9).
Alla lärfter, som skulle premieras, borde vara väl blekta *, hålla fulla 6 kvarter i
bredd (c:a 90 cm.), vara tillverkade uteslutande af lingarn samt hafva ett visst antal trådar
i varpen eller det s. k. “refgarnet". Första klassen borde hafva från och med 2,720 till
och med 2,919 trådar, andra från och med 2,920 till och med 3,119 o. s. v. så att hvarje
klass erhöll en ökning af 200 trådar. Strängt taget var klassernas antal obegränsadt,
men finare väfnader än de, tillhörande tionde klassen (4,520 — 4,719 trådar), torde vara
omöjligt att framställa. Denna väfnad belönades med 3 skilling banco pr aln.
I fråga om det i prima-(premie-)lärftema ingående garnets vigt, kunde denna något
växla inom samma klass, beroende dels på väfnadens täthet, dels därpå, att trådantalet
kunde växla med 200 st. inom samma klass. Medelvigten af garnet, efter ett medelantal
trådar, uppgick till följande belopp:
Haspelhärfvans
vigt i lod
refgarn inslag
l:sta 2:dra 3:dje 4:de klass n 57. 47„ j 4 ! 4 37., 3
v * . 1 37, 27«
5:te „ 37.. 1 27,
6:te n , 27. 27..
7:de 9«/ I 17,
8:de 1 27. i%
9:de 2’/fö | t 3 17, 17«
10:de » 17« ;
En haspelhärfva hade en omkrets af 2*/2 alnar samt innehöll 16 “pasmar" om 100
trådar i hvarje pasme. Hela trådlängden i härfvan var alltså 4,000 alnar. Bland kända
rekord i gamspinning från denna tid må nämnas, att en bondflicka i Nätra församling år
1758 visade ett gam af 8,000 fot på ett lod (alltså finare än 10:de klass), hvilket
motsvarar 180 meter på 1 gram.
I allmänhet tillverkades denna tid ej finare lärft inom norra Ångermanland än 5:te
klassen, blott inom Nätra socken någon gång 8:de klassen. Det omtalas från denna
trakt, att vid början af 1800-talet en svarfvare Nils Boström samt en snickare Mårten
Nordlander tillika med sina hustrur utvandrade från Arnäs socken till Elfsborgs län,
männen för att där göra spinnrockar och väfstolar samt kvinnorna för att meddela
undervisning i konsten att spinna och väfva, “antagligen på högvederbörlig anordning", som
det heter.
Förutom de nämnda primalärftema förekommo i dessa trakter “12 pasmars väfvar",
“18 pasmars" eller “24 pasmars väfvar" etc. Dessa voro antingen väfda af strygarn
eller af finhäcklingsgarn, vid högre pasmetal af lingarn i varp och borstningsgam i
inslag, samt vid ännu högre pasmetal af lin i både varp och inslag. Bredden var ej
bestämd utan växlade emellan 4’/? å 5 qvarter. Pasmarne i dessa väfvar bestodo af
30 makar, 2 trådar i hvarje make, alltså 60 trådar inalles. En 12 pasmars väf hade
* Enligt andra uppgifter var det likgiltigt, huruvida väfnaden var blekt eller oblekt. Enligt Kgl.
Kungörelse d. 7 Dec. 1805 kunde äfven lärfter af 7 kvarters bredd premieras. Varpstrålarnes antal var då
c:a 480 högre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
