Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SPETSKNYPPLING I GAGNEF OCH I MOCKFJARDS KAPELLFÖRSAMLING.
9
Det är dock icke endast i Gagnef med Mockfjärds kapellförsamling, som det har
knypplats i Dalarna. Den konsten har varit idkad i många af dalsocknarna, och
öfverallt i sammanhang med deras hufvudbonader. Den hvita hatten med spets i kanten
återfinnes i de flesta daldräkterna, på samma sätt som en hvit mössa med en knypplad
spets hör till de flesta, om icke alla, af de vackra holländska folkdräkterna. Det är
medeltidens "hufvudlin“, som ännu begagnas, ehuru formen ständigt växlar. I Orsa kallas
hufvudbonaden ännu flax, som ju betyder lin = hufvudlinet.
I Orsa begagnas ännu hemknvpplade spetsar, ehuru icke till flaxen, men väl till
de små utomordentligt fint utsydda barnmössorna och till de lika så fina “härskläna44.
Orsaspetsen knypplas utan grofända. Den är fin och vacker och alltid knypplad af grå,
hemspunnen, oblekt lintråd. Man brukar ej gärna tvätta den, utan sprättar hällre af den
för att behålla den vid dess naturliga grå färg.
I Rättvik begagnades förr den s. k. timpen, en utsökt fin spets af egen karaktär.
För några år sedan begagnades den ännu till konfirmationsdräkten.
I Leksand begagnas ännu knypplad spets till hatten. Den är ytterst tät och alltid
fin och smal. Äfven bland leksandsspetsarna finner man direkta kopior efter
vadstenaspetsar. På senare tider har man till leksandsspetsen knypplat kant i skånsk
knyppling. Ännu finnas åtminstone tre kullor i Leksand som arbeta med knyppling, och som
jag tror, rätt många, som kunna knyppla.
I Åhl, där folkdräkten längesedan är bortlagd, har man begagnat en hatt ganska
lik gagnefshatten. De spetsar, som äro knypplade i Åhl, ha sina alldeles särskilda
mönster med flere olika slag af större rutor och indelningar. En del af dem äro mycket fina,
och de skilja sig helt och hållet från gagnefspetsarna. ’
Fig. 13. Åhlknytning.
I Floda har man också ännu hatt med knypplad spets vid bröllop och högtidliga
till fäilen. De flesta och bästa spetsarna knypplades i Björbo. De senare årtiondena har
man dock tagit spetsar från Mockfjärd. Flodaspetsarna äro till stor del af samma typer
som gagnefspetsarna, men gröfre än dessa — smalare och knypplade i uddar. De äldre
flodaspetsarna voro dock raka i kanten, såsom öfriga dalspetsar. Af nu lefvande gummor
lära tolf stycken ännu kunna knyppla
I Näs har man också brukat hatt med knypplad spets och, efter hvad jag tror,
äfven i Äppelbo och Malung.
Då man besinnar, att kvinnorna just i Dalarna, såsom ingenstädes eljest i Sverige,
måste deltaga i det strängaste, hårdaste utarbete på åkern, är det egendomligt att tänka,
att just de med sina styfva arbetsfingrar kunnat åstadkomma de mest förfinade arbeten
såsom: knypplade spetsar, väfda band, de mest utsökta rynkningar, hålsömmar och
“seltjestitjebroderier" — allt utfördt med den största noggrannhet och smak.
Det allra bästa är dock, att i deras karaktär finna något af samma finess och
noggrannhet. Jag rår ej för, att jag tror, att man måste tillskrifva något af detta de
säregna förhållandena däruppe i fäbodarnas enslighet med de blå bergen och de vida skogarna,
där sinnet blir fylldt af förnöjsamhet och af något visst ungt, starkt, sagolikt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
