Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
SVENSKA SLÖJDFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1906.
Kom så franska revolutionen och med den ett nytt folk med nya idéer, nya vanor
och nya former. Den tidens möbler bära tydligt vittnesbörd om, huru man satt och huru
man från antik yppighet öfvergick till den mest stelnade form som någon sittstoppning
ännu haft att bjuda på. , Stoppningar så flata och raka som om de hyflats ut efter lineal,
med kanter så stela och skarpa som huggna i sten skyddade för slitning genom
anbringande snodder och nätsnören. Dun- och fjäderstoppningar hade utbytts mot tagel och
allting var fast, hårdt och gjordt för evigheten eller den då redan allhärjande malen.
Historien om mästaren som påbjöd sina arbetare att instoppa det vederbörliga antalet
malar i möbeln för att snart kunna påräkna dess omstoppning daterar sig från denna tid.
I medlet på förra århundradet uppfanns resåren, det vill
säga man trodde så, då man konstruerat en vinda för
tillverkningen, en för öfrigt mycket enkel inrättning, men redan på
1700-talet förekom resårer en och annan gång ehuru icke kändt
i någon vidsträcktare mån.
Resårens allmänna användande som stoppningsbas bildade
emellertid en ny epok i möbelstoppningens historia och oaktadt
det under de gångna 70 åren sedan dess införande här i landet
utförts en mängd ur teknisk synpunkt omöjliga arbeten kan man
dock påstå, att den möjliggjort en teknik som våra föregångare
inte kunnat drömma om. En möbelstoppare, som förstår att
sammanföra resår, — tagel- och fjäderstoppning till ett helt
samverkande system kan åstadkomma de otroligaste effekter i
stopp-ningsväg. Skada blott, att det blir för dyrt. Effekten uteblir
också därför i regeln.
Då det emellertid kan antagas att läsaren, som ju mest
begagnar sig af de moderna stoppningarne gema önskar veta,
huru en i facket kunnig går till väga då det gäller att gifva sitlmöbeln sin rätta valör
i stoppningsväg skall jag nu öfvergå till en kort redogörelse däröfver. Att dessa mina
uttalanden stödja sig på min 40-åriga praktik och ej på andras under samma tid gjorda
erfarenheter kan ju i någon mån förringa det allmängiltiga i desamma, men resultatet af
ett arbete hvars beskaffenhet under en så lång tid kunnat öfverblickas utgör dock ett
kriterium på detsammas företräde från teknisk och bruklighets synpunkt. Den beskrifna
metoden användes nu å alla bättre verkstäder här i landet.
Med afseende då å möblernas mått, fasthet
eller mjukhet, sitshöjd och rygglutning skiljer man
dem åt beroende om de skola användas till
sällskaps- eller hvardagsrum, mat eller sofrum, rum
för herrar eller damer. Herrar föredra annan
form på möbeln än damer, beroende på figur och
vana att sitta. Möbler för matsal göras fastare,
flatare och högre i sitsen med obetyglig
rygglutning, då åter möbler för herrum eller hvardagsrum,
där man önskar sitta fritt och otvunget, göras
lägre, djupare i sitsen och med större rygglutning,
oftast med ganska mjuk sits och så mjuk rygg
som man med tanke på hållbarheten kan tillåta sig. Dock må sitsen aldrig vara mjukare
än ryggen, för så vidt man verkligen vill sitta väl. Dessa hufvudsynpunkter äro gällande
öfver hela världen, men måtten äro högst olika för olika nationer. Tyskar och Italienare
t. ex. använda i allmänhet högre sitsar än fransmännen och i en del fall engelsmännen.
För att tillfredsställa våra vanor och behof hafva våra möbler i allmänhet följande
Fig. 22-23.
1600-talets början och midt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
