Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
SVENSKA SLÖJDFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1906.
varp som inslag. Själfva linet synes varit väl beredt, i annat fall skulle det väl knappast
kunnat bibehållas till våra dagar, fibrerna äro väl renade och isolerade, och garnet är
jämnspunnet. Själfva lincellema förete inga som helst afvikelser från vår linplantas
bastceller.
Linnesnöret är tvinnadt af 2 enkla parter af lingarn, det enkla garnet med
högersnodd, det tvinnade med vänstersnodd. Snörets skenbara diameter är 1 mm.
Under ett par rester af läderplattor i närheten af bäckenet fann
bevaradt ett tygstycke af en grof, 4-skaftad ylleväfnad, i ena kanten
försedd med en fållad dragsko, med inneliggande, groft ullgarnssnöre.
Väfnaden är af samma art som den ofvan beskrifna, men ullen visar
den olikheten, att den här är naturfärgad, svart eller brun, såsom
tydligt angifves af de täta, långsgående, mörka strimmorna, Denna •
ull liknar för öfrigt såväl till utseende, groflek och allmänna
egenskaper som till färgen fullkomligt en del af mig för några år sedan
undersökta profver af svart och brun, lång ull från vissa socknar i
Jämtland samt tillhörande s. k. ubondrasM. Man skulle häraf kunna
draga den slutsatsen, att får af samma färgade bondras existerade
i dessa trakter för 1000 år sedan och försåg den tidens människor
med ett råmaterial, lika godt — eller lika dåligt som i våra dagar.
Någon förädling har den mellanliggande tiden i alla händelser ej
frambragt hos denna ras.
Den grofva snodden är flätad af 3 parter, hvar och en tvinnad af 4 enkla trådar
(fig. 13), Snoddens skenbara groflek är 4 mm., det enkla garnets 0,8 mm. eller lika groft
som garnet i väfnaderna,
Ett prof af ett tyg från en äldre järnåldersgraf vid Hvellinge i Skåne, var så
för-multnadt och skört, att det sönderföll i smulor vid minsta försök till analys. Allt som
kunde utforskas rörande denna väfnad var, att den bestod af ull samt hade lärftbindning.
Hela profvet utgjordes af en jordklump, här och där visande ett rutliknande yttre efter
väfnademas trådar.
Fig. 13. Snöre af tvinnadt
ullgarn.
NÅGOT OM ITALIENSKA SPETSAR.
STUDIER FRÅN EN RESA.
Af
E. THORMAN.
Vår tids intresse i konstnärliga frågor vänder sig — kanske allt för öfvervägande,
har någon sagt — mot det gamla. Det har blifvit vår tid förbehållet att upptäcka,
värdesätta och samla gångna tiders verk, som hittills fått ligga gömda, och hvilka släkten och
efter släkten före oss ej förstått att uppskatta och tillvarataga. Det har blifvit oss
förbehållet att njuta af och glädjas öfver deras skönhet och att genom dem få en rikare
och vidare uppfattning af den tid, i hvilken de uppstodo och af de människor, som
skapade dem. Och upptäckterna ske på många områden, på målningens, skulpturens och
ej minst på konsthandtverkets. Ofta lyckas man i sista stund rädda ett föremål eller —
det ej minst viktiga af denna verksamhet — en teknik, och har kanske samtiden ofta
med tvifvel betraktat våra konstvänners verksamhet på detta område, må eftervärlden i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
