Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGOT OM ITALIENSKA SPETSAR
15
så mycket rikare mått skänka dem sin tacksamhet. Inte endast i vårt land upptar man
pietetsfullt och bygger vidare på det gamla — det är en rörelse, som går genom tiden.
Föreningar ha bildats i detta syfte både hos oss och i utlandet. Det är om en af dessa
senare jag skulle vilja säga några ord, sedan jag haft tillfälle att på nära håll få lära
känna dess verksamhet. Jag menar “Aemilia Ars“, den år 1899 af åtskilliga intresserade
och konstförståndiga personer i Bologna stiftade föreningen.
Genom en lycklig tillfällighet hade jag fått rekommendationsbref till grefvinnan
Cavazza, i Bologna, tillika med åtskilliga andra skaparinnor af Aemilia Ars. I början
verksam för allt slags konsthandtverk, har denna förening, i hvilken grefvinnan är själen
och den geniala ledarinnan, sedan uteslutande egnat sig åt spetstillverkning. De fina
gamla tekniker, som länge legat nere, men som grefvinnan själf fått lära i det kloster,
där hon uppfostrades, hafva genom hennes omsorg lärts åt hundratals kvinnor, så att
numera ej mindre än omkring 700 personer sysselsättas därmed. Föreningen har ett
dubbelt syfte: för det första att skänka arbete åt fattiga kvinnor, ett sådant arbete, som
de kunna sköta på lediga stunder, jämte sin omsorg om hus och hem samt för det
andra att åter höja den glömda konsten. Med sin öppna blick och sitt varma intresse
har grefvinnan Cavazza lyckats vinna åt föreningen en storartad framgång. Själf leder
hon administrationen på ett utomordentligt sätt och får dessutom tid öfrig att öfvervaka
hvarje arbete samt att lära känna sina arbeterskor, för hvilka hon hyser det varmaste
intresse och hvilka hon på många sätt förstår att hjälpa. Aemilia Ars förefaller mig som
ett af de mest storartade exempel på, hvad en kvinnas intelligens och varma hjärta
förmår skapa.
I föreningens utställningslokal visades mig en mängd arbeten, dukar, kuddar, dräkter
m. m., alla oändligt fint och smakfullt prydda med broderier och spetsar. Dessa senare
äro de i Italien tidigast förekommande: reticella och punto tagliato, båda med ett
gemensamt namn kallade“ punto antico ad ago“ (— gammal sydd spets.) Som hemort för punto
tagliato måste räknas såväl Venedig som Bologna, under det att reticella anses ha
uppstått i Emilien och Toscana. Sitt ursprung leda båda från broderi på linne, och
punto tagliato förefaller mig mera som stående på gränsen mellan spets och broderi.
Sydd på fin lärft, har den sitt namn af de ur tyget bortklippta och med spetsstygn fyllda
rutorna, som ofta omväxlande med i olika slag af
konstsömnad sydda figurer, bilda mönstret. En liten smal hålsöm
ger afslutning åt det hela. Med punto tagliato nära besläktade
äro ej endast de franska points Coupés och den norska
hardangersömmen, utan äfven den svenska art af
genombrutet arbete, hvarmed de skånska bondkvinnorna plägade utsy
sina dräkter af linne. Af våra öfriga nordiska genombrutna
sömnader tycks hedebosömmen mest närma sig reticella.
1400-talet har nämnts som tiden för spetsarnas
uppkomst, men för reticella måste, enligt hvad man fått bevis för,
uppkomsten förläggas ännu längre tillbaka. Man har nämligen
upptäckt att på en fresk i rådhuset i Siena där Pax, Freden,
symboliserad af en ung och skön kvinna, som stöder ena armen
mot en dyna, som är utsydd med rutor i reticella, (Fig. 14.) Taflan Fig. u. Fragm. af Lorenzcttis fresk
är målad af en mästare från 1300-talet, Ambrogio Lorenzetti, 1 Sien*
och alltså skulle redan då denna teknik vara använd. Med sådan omsorg är den målad,
att man tydligt urskiljer mönstret i rutan — ett strängt geometriskt. Detta ger för handen,
att tekniken ännu är i sin början. Äfven vid reticella (— nätarbete) aflägsnas en del af
tyget, och med tillhjälp af de horisontalt och vertikalt liggande trådar, som lämnats kvar,
bifogas sedan mönstret i rutan. En liten smal hålsöm afslutar äfven här spetsen. Så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
