Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGOT OM ITALIENSKA SPETSAR.
19
I flere stora salar sutto arbeterskorna, hvar och en enligt gammal sed sysselsatt med
den art af stygn, som hon fått till sin särskilda uppgift att utföra, och som hon med
snabba, flitiga fingrar förstod att utföra utsökt väl. — Innan spetsen börjas, sammansys
det tygstycke, på hvilket mönstret är uppritadt, med ett annat underliggande. En grof
tråd lägges sedan kring alla konturer och öfversys med korta mellanrum. I denna tråd
fästes sedan hela spetsen och med största lätthet lösgöres den, då den är färdig, från
mönstret, genom att man skiljer de båda tygstyckena från hvarandra. När konturtråden
blifvit fastsydd, börjar man sy själfva spetsen. Först sys de tätt fyllda delarna, Uguipuren“,
sedan reliefferna. De bottnar, som mest begagnas till guipuren, äro stelline (=stjärnor),
pannetti ( = små bröd) och sbari. Relieffen är dels ualto rilievo“ eller “basso rilievo"
(hög eller låg relieff), dels en mellansort, “ rilievo punto capa". Den sistnämnda och
alto rilievo sys med languettstygn öfver flere eller färre trådar, rilievo basso med
kast-stygn öfver endast en tråd. De små lösa delarna, “srnerli", som pryda guipuren, sys
sedan med languettstygn på själfva spetsen, hvarefter slutligen “il borodino“, kanten göres
färdig, och spetsen lösgöres från mönstret. Punto Burano förfärdigas på samma sätt,
dock så, att “il fonde tulletyllbotten, göres färdig strax efter guipuren.
Utom desså spetsar förfärdigas äfven hos Melville & Zeffer andra italienska: punto
tagliato, “merletti mosaico", där hvarje stycke knypplas för sig och sedan sys
tillsammans, “merletti fuselli" = knypplade spetsar och en art hålsöm = “trafori*.
Ett annat etablissement, som jag äfven fick tillfälle besöka, är Jesuiums. Det”ger
arbete åt ett stort antal brodöser, och afsättningen tycks vara mycket stor, men det är i
konstnärligt afseende mindre betydande.
Hvad mönster angår, tyckes man i Venedig med förkärlek hålla sig till de gamla
rika praktfulla mönstren, men använder också nyare sådana.
Jag nämnde" merletti fusellitt eller “punto a piombini“, som de knypplade spetsarna
kallas. Äfven de härstamma antagligen från Italien, fastän Flanderne söka tillägna sig
äran af deras uppkomst. Man anser deras uppkomst samtidig med de sydda spetsarnas.
Milano och Genua blefvo de platser, där de företrädesvis tillverkades, men konsten att
knyppla spred sig snart vida omkring, och tidigt finna vi den särskildt i Schweiz och
Flandern. De tidiga italienska knypplade spetsarna utfördes gärna efter de talrika
mönstren för sydda spetsar.
Också till vårt land har knypplingskonsten hunnit, och hos oss har den utvecklat
sig till egenart och fullkomning. Är kanske steget långt mellan de rika italienska mönstren
och våra enklare, så äro dock våra spetsar på intet sätt underlägsna. De skiftande
bilder och stämningar, som våra allmogekvinnor förstå att dikta in i sina arbeten ge dem
ett högt värde. Jag finner mellan de italienska och dem samma skillnad som mellan
Italiens mångbeprisade, yppiga skönhet och den underbara, tjusande och fina fägring, som
fyller hela vårt land.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
