Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
SVENSKA SL ÖJDFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1908.
i dyrbara kistor, klädda i svart kläde och försedda med vapensköldar och inskrifter i
i skönt drifven koppar *). Af inskrifterna framgår, att’ han var “en Martis son af bästa
slag“, som tjänat tvänne höglofliga kungar i öfver 58 år, med heder burit sitt tjänstenamn
samt med seger gått ur striden, hvilket kan intygas af såväl det danska och norska
folket, som af svenskar och jämtar, heter det. Om fru Schultz få vi af inskriften på
kistan veta, att hon i lifstiden genom en särdeles dygd och fromhet så tillvunnit sig allas
hjärtan, att hennes minne städse kommer att med ära fortlefva. “Hon var framsprungen
ur en högadlig stam, hvilket dock kan vara detsamma, ty hon var adel genom sin dygd
Saa hun, som levde vel, En salig Ende fick
Fra Verdens Uroe hun til Himlens Glæde gik.
Det var för dessa äkta makar och deras efterkommande, som församlingen lät
-tillverka och uppsätta den prydliga kyrkstolen, därest de icke bekostat den själfva, hvilket
ju också är möjligt. Frågan blir då, hvilken denna församling och denna kyrka var.
Ja, därom kan jag icke gifva annat besked än det som vi fått af de upplysningar som
ofvan lämnats, och den slutsatsen ligger då nära till hands, att kyrkstolen en gång haft
sin plats i Vernäs’ gamla kyrka och att den på vägar, som vi åtminstone för närvarande
ej känna, kommit i konung Adolf Fredriks teatersalong i Confidencen på Ulriksdal. Det
kan då vara af intresse för oss dels att meddela några uppgifter om kyrkan i Vernäs,
dels, och till sist, att redogöra för hvad namnet kyrkstol egentligen innebär.
Vernäs’ kyrka är byggd af gråsten och är en af de jämförelsevis få medeltida
stenkyrkor, som ännu i godt stånd finnas i behåll i Norge. Den förskrifver sig ända från
början af 1200-talet, hvilket man kan sluta däraf, att koret i sin helhet har romansk
karaktär, under det att andra partier tillhöra öfvergångsstilen eller närma sig spetsbågsstilen.
Dock äro vissa delar, såsom tornets tak, vapenhuset och sakristian, från den
efterrefor-matoriska tiden. Kyrkan tyckes redan ursprungligen ha varit omerad med träsniderier,
så t. ex. finnes ännu i Oldsagssamlingen i Trondhjem ett sidostycke af en kyrkstol
därifrån, hvilket af stilen att döma är tillverkadt vid den tid, då kyrkan först byggdes. *)
Såsom en egendomlighet må antecknas att på ömse sidor om koret finnas på norra
och södra sidorna ett litet kapell utbyggdt med ingångar från skeppet, och, hvad som är
ännu sällsyntare, att på skeppets västra ända reser sig ett tom, som ej har någon ingång
utifrån utan endast inifrån kyrkan.
Hvad nu namnet kyrkstol beträffar, må vi erinra om en del säregna förhållanden i
de norska — liksom i de danska och äfven svenska — kyrkorna på denna tid, d. v. s.
under 1600-talet. Genom reformationens införande, som i Norge ägde rum omkring
midten af 1500-talet, förändrades icke blott läran och ritualen utan äfven kyrkornas
inventarier. Bland annat öppnades högkoret för menigheten, och det blef icke längre
förbehållet prästerskapet att upphålla sig där. Emellertid sökte man uppehålla pieteten för detta
rum, såsom framgår däraf, att i flere kyrkor uppsattes en skiljevägg mellan skeppet och
koret, hvilken vägg i flera norska kyrkor hade formen af ett genombrutet träsnideriarbete.
I detta korskrank anbragtes i midtgångens bredd två dörrar i liknande arbete, såsom
ännu ses t. ex. i Urnäs kyrka. När jag först fick se denna kyrkstol, innan
vapensköldarna ännu voro ditsatta, trodde jag att densamma just var. ett dylikt korskrank, och det
är heller icke alldeles omöjligt att så verkligen varit förhållandet.
») Afbildad i Norsk Træskjærcrkunst udg. af Direktionen for Kunstindustrimuseet i Kristiania ved
arkitekt Johan Meyer, Kristiania 1899.
*) Se härom Troels-Lund, Dagligt liv i Norden i det 16:de Aarhundrede. Bok 6. Kbhvn 1903.
3) Jens Z. M. Kiclland, ECterreformatorisk kirkeinventar, sid. 142 o. 6. i Aarsberetning for 1903
af Foreningen til norske Fortidsminnesmærkers Bevaring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
