Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 5. Om de svenska folkmålens frändskaper ock etnologiska betydelse af J. A. LUNDELL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DE SVENSKA FOLKMÀLEN. 73
förefallit mindre inbjudande än Norge. I alla fall kan säkerligen
icke kela landet från Eidern till Nordkap hafva med ett slag
blif-vit bebygdt. Efter äldre sägner skola icke blott dämtland ock
Härjedalen, utan äfven Helsingland, jämväl Västerbotten fått
ny-byggare från Norge, ovist buru många. Å andra sidan skola åt
minstone kusttrakterna äfven fått nybyggare från söder, likaledes
ovist buru många. Till Helsingland räknades äfven Medelpad och
Ångermanland, om ej mer, ock lydde helsingelagen. Men
Gästrikland hörde till Uppland, ock helsingarne hörde under Upplands
lagman. Dessa omständigheter lära väl dock ej hafva någon
af-görande betydelse, emedan alt detta kan vara jämförelsevis nytt;
liksom jag tvärtom ej ser något särskildt stöd för min gruppering
däruti, att västmannalagen äfven gälde för Dalarne. Jag är böjd
att antaga, att Norrlands kusttrakter upp till ock med
Ångermanland, som hafva förlorat tveljuden samt kort vokal före kort
konsonant, ock sålunda förete en något yngre bildning, äga denna just
i kraft af sinq, förbindelser med svealanden, sin lättare samfärdsel
ock öfver hufvud gynnsammare yttre villkor. Hvad sedan
Finnland vidkommer, så kunna t. ex. svenskarne i Österbotten alt för
väl hafva kommit från Västerbotten norr om viken eller öfver
Kvarken; mén folkmålen gifva ingen bestämd anvisning i denna
riktning. Egentliga Finnland ock Nyland skola vara nybyggen från
Helsingland. Kändt är också, att svenskarne i Finnland brukat
helsingelagen — hvad nu detta kan betyda. Blott så mycket kan
med visshet sägas, att Finnlands mål i viktiga punkter stå på ett äldre
stadium än svenskan i våra landskapslagar, att altså
öfverflyttnin-gen, i fall landskapslagarnes språk i det hela ock i dessa viktigare
punkter öfverensstämde med Mälarprovinsernas talspråk på 1100- ock
1200-talen, måste skett före Birger Jarl ock helge Erik (1157), sä
vidt nybyggàrne icke kommo från andra svenska landskap, som
längre. fasthöllo vid de gamla diftongerna ock äldre
kvantitetsför-hållanden. De måste då vara komna från någon del af
Norrland. Afståndet frän de nutida finnländska fölkmålen till
land-skapslagarnes språk har för visso icke tillryggalagts på ett
århundrade. ( Om svenskarne i Estland ’) ock om den möjliga
förbindelsen mellan detta land ock Sveriges kusttrakter norr ock
söder om Mälarens utlopp har jag redan i förbigående yttrat
några ord. Efter egen utsago skulle de härstamma dels från
Finnland, dels från Boslagen, dels från Dalarne-). Det sista
har åt minstone ingen säker språklig grund. I den vid ett par
handskrifter af Gottlandslagen fogade gutasagan omtalas, att en
0 Den äldsta urkund, som talar om dem, skall vara Hapsals stadsrätt från
1294. Bussw. s. 36, 187- -) Russw. s. 37—40.
Antropologiska sektionens tidskrift. Bd 1. Nr 5. b
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
