Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 5. A. E. Nordenskiölds Ishafsfärd 1878. (Forts. från Bd I. Nr 3)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I8HAF8FÄRD 1 8 78.
11
som var synnerligen fördelaktig för de undersökningar af bafvets
temperatur pâ olika djup och de draggningar, som tvenne gängor
dagligen anställas från fartyget.
Isen utgjordes nästan uteslutande af bayis, sä sönderfrätt, att den
snarare bestod af sammanhängande issörja än af verklig is. Det var
tydligt, att den om några dagar skulle vara fullkomligt försvunnen.
Oaktadt en så svår dimma tidtals sänkte sig tffver hafvet, att
fartygen med ångpipans hjelp måste taga reda på hvarandras läge,
fortsatte vi vår färd mot nordost längs en okänd väg, uppfyld af holmar
och förmodligen äfven undervattensgrund, ibland, då dimman blef för
tjock, läggande till vid någon grundis, något större isflak eller någon
af de större eller mindre holmar, hvilka mellan Dicksons hamn och
Kap Tscheljuskin bilda en skärgård längs med hafskusten. Att vi
under denna seglats icke en enda gång stötte på grund, är ett
vackert bevis på det utmärkta sätt, på hvilket fartygets navigering’
sköttes af löjtnant Palander och under hans erfarna ledning af de
vid vaktgöringen biträdande officerarne löjtnanterne Brusowitz och
Hovgaard.
Småningom började vattnets salthalt att tilltaga, dess
temperatur att minskas. Samtidigt blef äfven det organiska lifvet på hafvets
botton rikare, så att t. ex. dr Stuxberg med svaboln under natten
mellan den 13 och 14 aug., medan fartyget låg förtöjdt vid ett
drif-isflak, upphemtade en mängd praktfulla rena bafsformer, t. ex. stora
exemplar af den märkvärdiga crinoïdéen Alecto Escbrichtii, en mängd
sjöstjernor (Asterias Linckii och panopla), pycnogonider o. s. v.
Dragg-ningarna nära land började äfven nu att lemna dr Kjellman
åtskilliga större hafsalger. Deremot var det högre växt- och djurlifvet på
land ännu så fattigt, att kusten här bildar en fullständig ödemark i
jämförelse med Spetsbergens och Vest Novaja Semljas klippstränder.
Alkor, rotges, lunnar, teistar och tärnor, som vid Spetsbergen möta
i tusen och åter tusen tal, saknas här fullständigt. Måsar och
tjuf-jon (Lestris), hvilka der borta med sitt ständiga pladder och skrik
och kif om maten uppfylla luften, förekomma här endast sparsamt,
hvardera med tvenne arter, och det förefaller, som om de här skulle
gräla mindre med hvarandra. Endast snösparfvar, sox eller sju
arter vadare och några gåsarter träffas på land i någon större mängd.
Lägger man härtill en ellor annan ripa, en fjälluggla (Strix nyetea)
och en falkart, så är traktens hela fågelfauna uppräknad, åtminstone
så vidt vi hunnit taga reda på densamma. Af varmblodiga djur i
det utanför liggande hafvet mötte oss endast tvenne hvalrossar, några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
