- Project Runeberg -  Skrifter utgifna af Svenska sällskapet för antropologi och geografi / Geografiska sektionens tidskrift /
49

(1878-1880) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 10. A. E. Nordenskiölds ishafsfärd 1878—79. (Forts. från Bd I. Nr 5)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ISHAFSFÄRI) 1878 — 79.

17

så sönderbruten i kantiga block, att bergets yta blifvit förvandlad
till ett ofantligt stenrös. Stenarne voro på vindsidan betäckta med
en glaslik, lätt affallande isskorpa, tydligen bildad af öfverkyld
vattendimma, hvars smådroppar blifvit afkylda betydligt under
fryspunkten, utan att de derföre blifvit förvandlade till is. Detta in-’
träffar först då de komma i beröring med annan is eller snö eller
med något kantigt hårdt föremål. Af samma orsak bekläddes under
de följande dagarno Vegas rigg med så stora istappar och så tjocka
lager af is, att olyckshändelse lätt kunnat uppkomma vid isens
nedfallande till däcket.

Ännu den 18 septomber var isons läge alldeles oförändradt.
För den händelse öfvorvintring skulle undvikas, var det dock ej
rådligt att dröja längre. Ankaret lyftades derför, och Vega ångade
vidare i vattenrännan längs kusten på ett djup af 3‘/, till 4‘/, famnar.
Vega ligger 16 till 17 fot djupt. Vi hade således endast några få fot
vatten under kölen, och det bland is, i ett alldeles okändt farvatten.
10 till 12’ från ankarplatsen mötte vi ett isband, genom hvilket vi
banade oss en väg endast med stor svårighet och oaktadt de
väldiga stötar, Vegas starka bog fick uthärda. Derefter fortsattes
färdon ofta på ännu grundare vatten än förut, ända tills fartyget
kl. 8 e. m. törnade mot en grundisfot. Vattnet var i fallande, och
vi kunde derför först följande morgon komma loss, sedan en
betydlig del af den grundis, på hvars fot Vega hakat sig upp, blifvit
borthuggen med yxor och isbillar. Några försök att spränga isen
med krut misslyckades. För detta ändamål är dynamit vida
verksammare än krutet, och detta sprängämne borde derför alltid
medföras på färder, der det gäller att genombryta isband.

Den 19 fortsatto Vega på samma sätt som förut, i smalt och
för det mesta grundt vatton nära kusten, mellan höga
grundisstycken, hvilka ofta hade de mest pittoreska former. Verkliga isberg
finnas här icke. Senare på dagen mötte vi åter mycket låg, i
floder eller instängda hafsvikar bildad is och kommo i föga salt
vatten med en temperatur öfver 0° C.

Sedan vi om natten varit förtöjda vid on större grundis,
fortsattes färden den 20 septomber nästan uteslutande mellan låg,
smutsig is, som icko varit mycket hopskrufvad under föregåendo vinter.
Den ligger mindre djupt än don blåa grundisen och kan derför
drifva närmare kusten — en stor olägenhet för vårt djupgående
fartyg. Snart nog kommo vi äfvon till ett ställe, der isen var
packad så tätt till land, att endast en 12 till 15 fot isfri ränna åter-

Giogra/iika irktionrni Bd I. Nr 10 2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:23:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ssfaog/b/0249.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free