Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Widtsköfle. Widtsköfle socken, Gärds härad, Kristianstads län. Af Gustaf Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA LOTT OCH HERRESTEN
sin son Kristian Barnekow († 1666). Efter freden
Roskilde, 1658, var Kristian Barnekow en af
de förste som hyllade den svenska öfverheten
och redan 1662 utnämndes han till
vice-president i Göta Hofrätt. — Hans ende kvarlefvande
son, Kjell Kristoffer Barnekow, som ärfde Widt-
sköfle, var vid faderns död blott två år
gammal, vistades länge i utländsk krigstjänst och
dog strax efter återkomsten till fäderneslandet
år 1700. Han var gift med den bekante
Rutger von Aschebergs dotter Margareta von
Ascheberg († 1753), som vid mannens död öfvertog
skötseln af hans många gods. Genom klok
hushållning lyckades »grefvinnan Ascheberg», ett
motstycke rill sin ide, den kraftfulla Srefvinnan
Piper på Krageholm, att reda upp de trassliga
affärerna efter mannen och därjämte förvärfva
flera andra stora gods i Skåne, hvilka vid hennes
död ärfdes af barnen, två söner och två döttrar.
Widtsköfle och Örtofta tillföllo äldste sonen,
Kristian Barnekow († 1762) som blef general,
landshöfding i Kristianstads län och upphöjd i
friherrligt stånd. Han har författat en
beskrifning öfver Widtsköfles ägare och vinnlade sig
liksom sin moder om godsets skötsel. Hans
änka Eva Charlotta Stenbock dog år 1785 på
Widtsköfle, som emellertid hade från syskonen
inlösts af sonen KJell Kristoffor Barnekow, (†
1818). Då han på grund af dåliga affärer en
gång tänkte sälja fädernegarden, sammansköto
frälsebönderna under Widtsköfle den
erforderliga summan, 20,000 plåtar, och räddade
gården åt familjen, något som bättre än något
annat synes vittna om friherre Barnekows
egenskaper som husbonde. Äldste sonen, sedermera
hofmarskalken grefve Kristian Barnekow(† 1830),
nödgades år 1826 sälja Widtsköfle.
Köparen var bankiren i Paris Jonas
Hagerman, som var född på Widtsköfle gods af
fattiga föräldrar. Han sålde gården år 1836 till
sin broder Gustaf Hagerman, handlande i Ystad,
som vid sin död 1839 lämnade den i arf till
sina mågar, landshöfding Dahlström och
ryttmästaren, sedermera hofmarskalken Rudolf H.
Stjernswärd. Den senare utlöste svågern och
blef år 1840 ensam ägare till Widtsköfle. Han
genomförde en mängd förbättringar på godset
och mångdubblade dess afkastning samt ärfdes
af sin son ryttmästaren Karl Gustaf Stjernswärd
(† 1896), hvilken genom sitt gifte blef ägare äfven
till Jordberga i södra Skåne. Den nuvarande
ägaren är hans äldste son Erik Rudolf Hodder
Stjernswärd som inlöst godset från syskonen och
sedan år 1908 är gift med Sigrid von Horn.
Widtsköfle gods, till hvilket höra gårdar i
grannsocknarna Degeberga, Maglehem och Ahus
har en sammanlagd areal af eirka 12,000
tunnland, däraf hälften åker; taxeringsvärdet uppgår
till omkring 1,350,000 kronor. Under den
nuvarande ägarens tid har vid Widtsköfle station
anlagts ett kalksandstegelbruk och ett sågverk
med drittelstaffabrik, allt med elektrisk drift, och
vid gården finnas bränneri och ett stuteri för
uppfödning af remonter och egna arbetshästar.
Vid den cirka tre kilometer söder om
Widtsköfle belägna utgården Segesholm har anlagts
en blomsterlökodling, som står under fru Sigrid
Stjernswärds egen personliga administration.
Lökodlingen, som drifves i stor skala, omfattar
tulpaner, hyacinter och narcisser. I och för alla
dessa industrier har nyligen anlagts en elektrisk
transportjärnväg från Widtsköfle järnvägsstation
till Widtsköfle gård och ned till lökodlingen vid
Segesholm.
EGCE5
50 æøÆv
Gᴀ
Stallbyggnader norr om slottet (se situationsplanen).
244
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
