- Project Runeberg -  Politiska tal samt några tal och inlägg vid skilda tillfällen / Andra delen /
300

(1918) [MARC] Author: Karl Staaff With: Kristian Setterwall, Erik Staaff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skapa en hop lydiga eftersägare, som svärja på lärarens,
d. v. s. Edra ord.»

Anklagelsen är skarp nog. Låt oss höra svaret,
som i själva verket får formen av en motanklagelse:
»Vad viljen I då, det nyas förfäktare? I kämpen
icke för att Edra idéer skola bliva ett andligen moget
fåtals egendom, utan för att de skola hyllas av
flertalet, och flertalet, det är Eder förhoppning, skall
lyfta Eder till makten, och kommen I en gång till
maktens härlighet, då veta vi huru det går med
friheten, med de oliktänkande, med oss.» Så lyda
anklagelserna från båda sidor och — de kunna båda
hava rätt.

Det är sant, att med böter och fängelse, med en
av staten påbjuden ensidig uppfostran, med karantäner
och dylika medel bör man icke kämpa en idéernas
strid — däri har den första anklagelsen rätt och däri
att de, som så göra, arbeta sannerligen icke i
självständighetens tjänst. Men det är också sant att, så
länge det kan misstänkas, att angreppet på hela detta
system på många håll endast är ett spegelfäkteri av
dem vilka själva, om de nått herraväldet, icke skulle
tveka att acceptera det av dem dömda systemet, så
länge kan man icke undra på deras handlingssätt, som,
görande bruk av den gamla satsen beati posside?ites,
icke vilja frivilligt utrymma sina överlägsna positioner.

Är det då omöjligt att slå en brygga mellan de
tvenne, gives ingen försoning eller åtminstone
förlikning ? Jag tror, att den gives. Jag tror, att det skall
komma en tid, då fiendskapen bilägges, och möjligheten
därtill ligger just i det, att båda göra allvar av sitt
krav på individens andliga självständighet. Ty göres
allvar därav på angriparnas sida, så skola icke längre
de anfallna kunna framkasta den beskyllningen, att de
anstormande skarorna i själva verket icke vilja grusa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:24:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/staafftal/2/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free