Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sultanen kallar sig sjelf Barghasch son af Sayid, son af sultanen
Hameds son, så beteckna alla hans arabiska undersåtar, från de
högste till de lägste, genom förnamnen Ahmed, Khamis eller
Abdallah att de äro ättlingar af Mussud, Mustafa eller
Muhammed. Många bland dem berömma sig af ovanligt långa
slägtregister; jag känner till och med en eller två som påstodo sig
vara af renare och mem aristokratisk härkomst än sjelfve
sultanen.
De arabiska eröfrare som åtföljde sultan Seyyid, den
nuvarande sultan Barghaschs farfar, togo sig, efter bruket hos
alla folk som hylla, månggiftet, hustrur af sin egen stam i mån
af sina tillgångar, men nästan alla köpte sig dessutom
konkubiner bland negerqvinnorna. Resultatet af sist nämnda
förbindelser ser man i de många olika hudfärgerna hos dem som
sjelfva kalla sig araber. Genom denna rasernas blandning äro
redan afkomlingarna af de senast inflyttade araberna starkt på
väg att förlora sina fäders kraftiga färg och fina hy, och
ättlingarna af de först inflyttade hafva vanslägtats till den grad,
att man knappt kan skilja dem från urinbyggarna. Många
bland afkomlingarna af de araber som invandrade med sultan
Seyyid hafva stannat qvar i sina fäders hus, bruka den mark
de ärft af dem och förvärfva sitt uppehälle genom att odla
kryddnejliketrädet, kanelträdet, pomeransträdet, kokospalmen,
sockerröret m. m., men ett stort antal har flyttat längre in i
landet och der anlagt nya kolonier. Hamed Ibrahim har varit
aderton år i Karagwé, Muini Kheri tretio år i Ujiji, sultan ben
Ali, tjugofem år i Unyanyembé, Muini Dugumbi åtta år i
Nyangwe, Juma Merikani sju år i Rua. Många andra framstående
araber skulle kunna anföras såsom bevis derpå, att ehuru de
sjelfva alltid tro att de en vacker dag skola återvända till
kusten, allt för många anledningar finnas för den förmodan att
de aldrig skola göra det.
Ingen af de araber inne i landet med hvilka jag gjort
bekantskap har någonsin begifvit sig dit i den fasta föresatsen att
qvarstanna der såsom nybyggare. Somliga hafva lockats dit af
den falska förhoppningen att hastigt blifva rika genom handel
med slafvar och elfenben; men då de kommo under fund med
att det fins sämre ställen på jorden än Afrika, föredrogo de att
stanna qvar der de voro framför att återvända med skam och
nesa. Andra åter, som hade lånat mycket penningar af lättrogna
hinduer och banyaner och icke betalt sin skuld, hafva föredragit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
