Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jag med deras hjelp få utforska grundligt. Från deras läppar
hördes utrop af förvåning och glädje, blandade med tecken till
oro och bestörtning; men då jag slutade, drog hvar enda en
djupt efter andan, och nästan på samma gång utropade de alla,
med beundran i sina blickar:
"Ah, kamrater, det kan verkligen kallas en färd som
heter duga!"
"Men, massa", sade de, sedan de återkommit till sig sjelfva,
"denna långa resa skall kräfva år — sex, nio eller tio år."
"Prat", svarade jag. "Sex, nio eller tio år! Hvad tänken
I på? Araberna behöfva, det är sant, tre år för att hinna till
Ujiji, men kommen väl ihåg att jag var blott sexton månader
på väg från Zanzibar till Ujiji och tillbaka igen? Var det inte så?"
"Jo, det är sant", svarade de.
"Nå väl, och jag försäkrar er det, jag kommer inte att
stanna i Afrika. Jag har farit hit endast för att se dessa
floder och dessa sjöar och, sedan jag sett dem, vända hem igen."
"Ah, men ni känner den gamla massa Livingstone",
invände Hamoidah, som hade åtföljt denne i nära åtta år; "han
sade ju att han skulle vara borta blott två år, men, som ni vet,
kom han aldrig tillbaka utan dog der borta."
"Det är nog sant, men är det väl troligt, att då jag
gjorde min första resa så raskt, jag skall bli senfärdigare nu?
Är jag så särdeles mycket äldre nu än då? Är jag svagare?
Vet jag inte längre hvad det vill säga att resa i Afrika? Var
jag inte då nästan ett barn, och är jag inte nu en man? I
kommen väl ihåg att på vägen till Ujiji begagnade jag
vägvisare, men hvem var det väl som på återfärden sade hvilken
kosa vi skulle följa? Var det inte jag som gjorde det med
tillhjelp af denna lilla kompass, hvilken inte kunde ljuga likt
vägvisaren?"
"Jo, det är sant, massa, hvart enda ord är sanning!"
"Nå väl, låt oss sluta shaurin och skiljas. I morgon skola
vi uppgöra aftalet inför konsuln" — och för att tala med
skriftens ord "de stego upp och gjorde som dem förelagdt var."
Då jag fick veta att en stor mängd folk på kusten
afvaktade min ankomst, blef jag ännu granntycktare i mitt val. Men
trots all min noggrannhet och skarpa blick fann jag dock till
min stora förtret att många fysionomier hade gäckat mig samt
att till och med några tjog af de värsta och djupast sjunkna
öboarna hade af mig blifvit antecknade på listan öfver dem som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
