Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Under en särdeles stark hetta tågade vi till Mpamiras by;
oaktadt tältduken var dubbel, uppgick värmen i Itumbi till 96
Fahr. (nära 56° Cels). Inom en timme efter vår ankomst
betäcktes himlen med mörka moln, luften afkyldes hastigt och
termometern sjönk till 69° Fahr. (nära 21° Cels). Starka
åskknallar, hvilka åtföljdes af bländande blixtar, böljade genljuda
mellan kullarna. Omkring tre mil i sydvest sågo vi en tjock
dimma uppstiga och visste nu att det regnade der, men sjelfva
fingo vi endast några droppar. En half timme derefter var
en torr och bred flodbädd med sandbotten, der vi en stund
förut börjat gräfva efter vatten, förvandlad till en brusande
ström, 18 tum djup och 50 yards bred samt flytande i
nordostlig riktning. Två eller tre timmar senare återstodo endast
några obetydliga rännilar af strömmen; den hade torkat ut lika
hastigt den hade uppkommit.
På vägen till Leehumwa gingo vi öfver ett gråaktigt
kalktuffslager. På ömse sidor om oss höjde sig nakna klippor med
pittoreska spetsar. Somliga af dessa utgjordes af upprätt
stående stycken, som till följd af närvaron af jern och luftens
påverkan stötte i rödt.
Nästa by, Dudoma, ligger på en slät terrass norr om de
berg som bilda nyss nämnda vattenskilnad. Nedanför denna
terrass utbreder sig mot den okända norden den stora slätten
Uhumba, en torr, ofruktbar och ogästvänlig region, full med
busksnår och ett tillhåll för elefanter, lejon och dylikt storväxt
villebråd samt styfsinta infödingar.
Regntiden började på fullt allvar den 23 December under
vår rast i Dudoma. Nästa dag stretade vi oss under en häftig
storm fram åtta mil till Zingeh-slätten, som vi funno redan till
hälften öfversvämmad af brusande smutsgult vatten.
Följande skildring är ett utdrag ur ett enskildt bref till
en vän, skrifvet i Zingeh julaftonen:
"Jag befinner mig i mitt sju fot höga och åtta fot breda
tält. I går regnade det hela dagen; tältet måste slås upp på
våt mark, som snart genom det oupphörliga gåendet ut och in
förvandlats till en tjock smutsig massa full med spår efter tår,
hälar, skostift och hundtassar. Tältväggarna äro fullstänkta med
smuts samt hänga slappa i hörnen; allt här inne ser så ruskigt
och eländigt ut, att mitt lynne, redan ned stämdt, blir ännu
värre. Jag sitter på en säng, ungefär en fot öfver smutsen,
försänkt i dystra reflexioner. Folket utanför tältet är troligtvis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
