Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att gifva hvarje man två fulla koppar tunn hafresoppa. En kittel
af jernbleck fyldes genast med 25 gallons vatten, hvari lades
10 skålp. hafremjöl och 4 1-skålpundsdosor "revalenta arabica".
Folket, både unga och gamla, samlades nu omkring kitteln och
lade bränsle under den, så att det skulle koka fortare. Huru
måna de voro att någon olycka icke skulle inträffa, och då
soppan var färdig, huru ifrigt gjorde de icke anspråk på sin andel!
Och buru outsägligt belåtna de tycktes vara och huru andäktigt
de tackade Gud för hans barmhertighet!
Kl. 9 på aftonen hörde vi, just då vi skulle gå till hvila,
den svaga knallen af tre efter hvarandra aflossade bösskott, och
vi visste nu att den utsända provianteringsafdelningen icke kunde
vara långt borta. Följande morgonen anlände också de
oförfärade och välkomna unga männen kl. 7 och medförde en så pass
stor qvantitet hirs, att hvar och en af oss fick sig ett duktigt
mål. Detta var snart expedieradt, och mitt folk påyrkade nu
att vi skulle fortsätta färden samma eftermiddag, så att vi
komme fram till Suna i tillräckligt god tid att hinna
proviantera der.
Tagande kosan utefter södra foten af den skogbeväxta
Uveriveri-åsen, fortforo vi att nästan omärkligt gå uppåt
åtta mil, hvarefter vi kommo till en ny egendomlig rad af
höga klippor, hvilka wangwanaerna genast kallade Jiweni, eller
"Stenarna", och som lågo spridda i närheten af ett 125 fot
högt berg, från hvars spets jag hade utsigt öfver en mot norr
sig sträckande gräsrik slätt. Denna vår lägerplats befann sig
på en höjd af 5,250 fot öfver vattenytan. Inemot nattens inbrott
sköt jag ett vildsvin och en and, men flere af wangwanaerna
kunde icke förmås att smaka en bit af vildsvinet, emedan de
voro stränga muselmaner. Från Jiweni kommo vi till hvad vi
tagit för en slätt, då vi stodo uppe på bergstoppen, men som
i sjelfva verket till följd af sin sumpiga beskaffenhet snarare
var ett träsk. Det tycktes vara en omtyckt mötesplats för
elefanter, ty tusental af dessa stora djurs spår syntes der i alla
riktningar. Sedan vi fördjupat oss i en annan jangal, kommo
vi, efter att hafva tillryggalagt tjugu mil, åter ut på Sunas
odlade fält. Vid brynet af en småskog uppslogo vi ett starkt
lägen hvarifrån vi hade utsigt öfver Jiweni, hvilket vi lemnade
på morgonen. Inga andra höjder kunde upptäckas öfver hvad
som tycktes vara en verklig ocean af snår och buskar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
