Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjette kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omgifvande bergen, trodde vi den vara bebodd af ett talrikt och
välmående samhälle. På altonan samma dag, den 21 Januari 1875,
kommo vi till Vinyata.
Der fans intet vid synranden af vårt dagliga lif som den
räddaste och minst modige skulle kunnat anse båda olycka.
Enligt vår vana slogo vi imellertid läger på toppen af en sakta
sluttande höjd, mellan en skog och fälten nere i bäckenet.
Invånarna i den lilla by som låg oss nämrast flydde så snart de
fingo se oss, men vi förmådde dem slutligen återvända. Allting
lofvade en fredlig natt, ehuru vi begynte blifva oroliga för Kaif
Hallecks öde. Han hade ej synts till på två dagar. Några
trodde att han hade deserterat, men "trogne" desertera ej gerna
af en nyck och utan all anledning. Det blef derför nödvändigt
att stanna en dag i Vinyata för att skicka ut en trupp att söka
honom. Manwa Sera fick order att taga med sig fyra starka
karlar, af hvilka en var vår spejare och ypperlige detektiv
Kachéché, för att drifva upp den sjuke "brefbäraren från 1871".
Under Manwa Seras frånvaro voro Frank Pocock, Barker
och jag upptagna med att minska vår packning och kasta bort
hvarje sak som vi möjligen kunde undvara. Vi hade många
sjuka, tjugu hade dött och åttionio deserterat mellan kusten och
Vinyata!
När vi undersökte tygbalarna, upptäckte vi att flere af
dem voro våta efter de häftiga regnen i Ugogo, och för att
hindra dem från att blifva förderfvade var det nödvändigt, ehuru
opolitiskt, att hänga ut de särskilda tygstyckena att torka. Midt
under det vi voro sysselsatta härmed kom Vinyatas stora
trolldoktor (mganga) för att aflägga ett besök hos mig, medförande en
vacker fet oxe såsom fredsgåfva. Då det var den första vi erhållit
sedan vi lemnade Kitalalo, ansågo vi tilldragelsen såsom ett
lyckligt förebud, och jag ådagalade genom mitt hjertliga sätt mot
den åldrige att jag vore hugad återgälda hans vänlighet.
Han infördes i mitt tält, trakterades med mycket sött kaffe samt
några af Huntleys och Palmers bästa och sötaste biscuits,
hvarefter han erhöll till skänks femton tygstycken, tretio halsband
och femton yards messingstråd, hvilket var fyra gånger hvad
hans oxe var värd. Onyttiga saker, såsom tomma sardinlådor,
sopp- och köttdosor samt tomma konservburkar, förärades honom
slutligen efter hvart annat, då han bad om dem. Horisonten
tycktes nu klarare än någonsin, då han bad mig ingå
"blodsbrödraskap" med honom, hvilket jag genomgick med en hednings
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
