Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
infalla strax efter det han stigit upp om morgonen, låtsar han sig
hysa mycket intresse för sin ladugård och vara djupt öfvertygad
om vigten af att göra någonting i affärsväg, när helst tillfälle
erbjuder sig. Stundom kan han t. o. m. gå derhän att han
säger åt de äldste, ett halft dussin till antalet, att han just
nu hade någonting i kikarn — "men vi måste ha en shauri
först". De äldste, som nu blifva utomordentligt intresserade,
försöka få honom att tala och bemöda sig oupphörligt att
antaga denna visa, tankfulla, djupsinniga uppsyn som man ibland
kan se hos medlemmar af ett parlament, en kongress, en
riksdag o. d. "Men", säger då Kaduma, "kan en man arbeta, när
han är hungrig? Kan han tala, när han är törstig?" De äldsta
utbyta då listiga vinkar och nicka till bifall, hvarvid Kaduma
utbrister i ett hest skrockande — aldrig ett skratt — ty
Kaduma har en märkvärdig fallenhet för humor. Andra må skratta
åt hans torra yttranden, men han skrattar aldrig sjelf: han
skrockar.
Den stora krukan med skummande pombé[1] frambäres
derpå af en naken yngling om fjorton eller femton år, hvilken
är synnerligt noggrann att sätta den rundbottnade krukan
stadigt fast i marken, på det hon ej må falla omkull. Bredvid
den samma placeras lika säkert Kadumas väldiga favoritbägare,
hvilken utgöres af en symmetriskt formad kurbits. Kaduma
sätter sig på en liten låg favoritpall och draperar sig i sin
flottiga mantel, under det de äldste taga plats på träspån,
yxskaft eller stenar. Den skummande krukan är i ordning
och den mörkhyade Ganymedes uppmärksam. Kaduma sträcker
trånande ut sin hand — det är idel trånad, ty Kaduma är
verkligen törstig — och knäböjande bjuder Ganymedes honom
bägaren mellan båda händerna. Pombén är islagen, nu fins
ingenting vidare som står i vägen för shaurin. Under den timme
som egnas åt förtärandet af pombén kan man säga att Kaduma
visar sig förståndig samt till och med intresserad af affärerna.
Derjemte inlägger han glädje, skämt och behag i hvad han
säger; stora planer antydas; handelsexpeditioner föreslås ända
bort till Ujiji; en utflygt till Unyanyembé och Zanzibar
tyckes vara föremål för hans allvarliga öfvervägande. Men ack,
pombén är slut! Kaduma går och lägger sig att sofva. Framåt
kl. 3 blir han åter en förnuftig varelse. Två eller tre krukor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
