- Project Runeberg -  Genom de svartes verldsdel : eller Nilens källor / Förra delen /
132

(1878) [MARC] Author: Henry M. Stanley Translator: C. A. Swahn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Eftermiddagen den 24 Mars kastade vi, efter att hafva
tillryggalagt omkring sex mil från nordöstra ändan af viken,
ankar på ett afstånd från byn Muiwanda af omkring 100 yards.
Här träffade vi ett folk som talade Usoga-språket. Långa
diplomatiska förhandlingar mellan oss och infödingarna blefvo
nödvändiga innan vi kommo på vänlig fot med hvarandra, men
till slut förmå vi vildarna att i utbyte mot några af de
blå glasperlor som kallas mutunda gifva oss grönsaker och ett
får. Hvarken karlar eller qvinnor skylde sin nakenhet med
annan betäckning än ett kort förkläde af gröna bananblad, en drägt
som genom sin ytterliga enkelhet starkt påminde mig om Adams
och Evas fikonalöfkostym. En egendomlighet var det för öfrigt
hos männen att de saknade framtänder i öfver- och underkäken
samt hade hufvudet rakadt, på hvilket senare qvarlemnats blott
en oregelbunden kam i halfmånform på hjessan och öfver
pannan. Medan vi underhandlade, kom en präktig kanot, målad i
rödbrunt, roende förbi oss från vestra sidan af byn; men trots
våra högljudda kallelserop fortsatte främlingarna sin väg upp åt
Manyara-viken.

Sedan vi vederqvickt oss med det kött och de grönsaker
vi hade köpt, började vi den 25 färden utefter Victoria-sjöns
norra kust och voro, två timmar senare, inbegripna i samtal
med infödingarna i Chaga eller Shaga, hvilka underrättade oss
att konungen i Usuguru, Murambo, äfven herskade öfver Chaga.
Jag kunde ej få klart för mig huruvida Chaga är en landtudde
eller en ö; men jag tror att det finnes en smal ränna der
kanoter kunna gå fram — af samma slag som Rugedzi-sundet[1],
— hvilken skiljer Chaga från fastlandet. Mellan dess spets och
Usuguru-ön finnes ett omkring trefjerdedels mil bredt sund,
hvarigenom vi seglade till Fiskare-ön, der vi rastade för att
äta middag. Kl. 2 e. m. kommo vi efter en timmes rodd i
närheten af Nevi-ön, dit vi nödgades taga vår tillflykt undan en
våldsam nordvestby.

Vi hade knappast legat tio minuter för ankar förr än vi
sågo en kanot, vrickad af två man, dristigt nalkas oss från
Ugambas strand, som låg omkring half annan mil till höger
eller öster om oss. Med så vänlig stämma som vi möjligtvis
kunde ropade vi dem an, och efter en god stunds förlopp,
hvarunder de nyfiket granskade oss, läto de oss höra ljudet af sin


[1] Rugedzi är namnet på den smala vattenränna som skiljer Ukerewé från
fastlandet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:25:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stanley/1/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free