Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
knäböjande och sittande leden stiga nu upp — generaler, öfverstar,
höfdingar, kockar, hofmästare, pager och skarprättare.
Kabakan, en högväxt, mager, till utseendet kraftfull man
med fint ansigte och stora ögon, var iklädd en hvit skjorta,
öfver hvilken omkring lifvet satt ett förgyldt bälte, och en svart
mantel. Han tryckte mina händer varmt och kraftigt, bugade
sig icke utan behag och inbjöd mig att taga plats på en
jernstol. Jag väntade tills han hade föregått mig med godt exempel,
hvarefter vi satte oss alle sammans.
Han betraktade mig först med pröfvande blickar från
hufvud till fot, och jag gjorde likaledes, ty han var af lika stort
intresse för mig som jag för honom. Jag fick sedermera höra
att han i förtroende omtalat för sina höfdingar och gunstlingar
det intryck jag gjort på honom — han tyckte mig vara yngre
än Speke, ehuru ej fullt så lång som denne men bättre klädd.
Min uppfattning af kabakan var att vi snart nog skulle
göra hvarandras närmare bekantskap, att jag skulle göra honom
till proselyt och ställa till så att han blefve nyttig för Afrika.
Hvad angår mina öfliga intryck, innehållas de i följande
iakttagelser, som jag samma afton nedskref i min dagbok:
"Som jag läst Spekes bok hufvudsakligen för de geografiska
uppgifternas skull, har jag blott en dunkel hågkomst af hans skildring
af sin vistelse i Uganda. Om jag ej minnes orätt, beskref Speke en
ung, fåfäng och hjertlös furste, som mördade och tyranniserade folk i
massa och var förtjust i feta qvinnor. Utan tvifvel skildrade Speke
hvad han då såg, men förhållandena äro långt ifrån de samma nu som
då. Mtesa tyckes mig vara en intelligent och utmärkt furste.
Förutsatt att han i tid vinner understöd af verkliga filantroper, kommer
han att för central-Afrika uträtta mera än hvad med ett femtioårigt
forkunnande af Evangelii lära utan medverkan af hans myndighet
skulle kunna åstadkommas. Jag tycker mig i honom se det ljus som
skall lysa i denna omtöcknade trakts mörker, en furste som väl är
värd de varmaste sympatier Europa kan skänka honom. I denne man
ser jag möjligheten till uppfyllandet af Livingstones förhoppningar;
först med hans tillhjelp blir central-Afrikas civilisering tänkbar. Jag
påminner mig den ifver och kärlek hvaraf Livingstone eldades, då
han talade om Sekeletu; hade han sammanträffat med Mtesa, skulle
hans ifver och kärlek hafva tiodubblats, hans penna och tunga
uppfordrat alla goda menniskor att bistå honom."
Fem dagar senare skref jag följande:
"Mtesa måste betraktas som en mäktig herskare, hvilken utöfvar
stort inflytande på sina grannar. Jag har i dag sett den stormande
Mankorongo, konung af Usui, och det röda spöket Mirambo, som gör
alla tokiga i Unyamwezi, genom sina sändebud knäböja och gifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
