Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
egendomlig skönhet och äro utmärkande för den ras hvarifrån jag tror
honom härstamma. Hans hy är mörkt rödbrun och huden underbart
mjuk. Då han ej är sysselsatt i rådet, lägger han oförbehållsamt å
sido det högtidliga sätt som karakteriserar honom på tronen och ger
sitt lynne fria tyglar, dervid ofta utbristande i hjertligt gapskratt.
Han synes vara intresserad af att samtala om seder och bruk vid
europeiska hof och förtjust att höra berättas om civilisationens under.
Han eftersträfvar att så mycket i hans makt står likna den hvite
mannen. Då man berättar något för honom, brukar han öfversätta
det för sina hustrur och höfdingar, ehuru många af de senare förstå
swahili-språket lika bra som han sjelf."
Från denna dag har jag antecknat en intressant händelse som
tilldrog sig på morgonen. Omkring kl. 7 gick Mtesa ut från sin
bostad, åtföljd af en mängd vakter, pager, fanbärare, pipare,
trumslagare, höfdingar och gäster bland infödingarna m. fl.
Omkring två hundra qvinnor från hans hof åtföljde honom äfven.
Då Mtesa gick förbi min hydda, skickade han in en af sina
pager för att fråga, om jag ville komma till honom. Medan
tåget drog vidare, egnade jag en stunds omsorg åt min toalett
och gjorde mitt utseende så pass hyggligt som min kappsäck
tillät, hvarefter jag, ledsagad af två man af besättningen på min
båt, hvilka buro mina bössor, gick efter hofvet ned till sjön.
Mtesa satt på en jernstol och lät sig beundras af en stor skara
qvinnor. De kunde vara omkring två hundra. Då jag nalkades,
riktade de alla på en gång sina strålande, fuktiga ögon på min
person, hvarvid Mtesa böljade skratta.
"Du ser, Stamlee," sade han, "huru mina qvinnor betrakta
dig; de väntade att få se dig åtföljd af en qvinna af samma
färg som du. Jag är likväl inte svartsjuk. Kom och sätt dig."
Mtesa hviskade derpå en befallning till en af pagerna,
hvilken genast skyndade bort för att verkställa den, och inom
kort framsköto plötsligt från en krökning i Murchison-viken
vester om Usavara fyratio präktiga kanoter, alla målade i
gulbrunt, hvilket jag märkte var den färg som företrädesvis
begagnades. I parentes sagdt, har jag undrat, huruvida de
beundra denna färg, emedan den liknar deras egna kroppars mörka
bronsfärg; de rena wagandaerna äro nämligen ingalunda svarta.
Mtesas qvinnor och höfdingar, hvilka kunna anses såsom de bästa
representanterna i detta afseende, äro nästan alla af bronsaktig
eller mörkt rödbrun färg; de hafva synnerligen mjuk, fin hud,
hvilken blir ännu mera len och sammetslik derigenom att de
gnida in den med smör. Jag lade märke till att några af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
