- Project Runeberg -  Genom de svartes verldsdel : eller Nilens källor / Förra delen /
154

(1878) [MARC] Author: Henry M. Stanley Translator: C. A. Swahn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

qvinnorna hade mycket ljus, rödgul hy, medan den hos en eller
två närmade sig hvitt. Nationaldrägten, hvilken hos flertalet af
dem som ej voro omedelbart fästa vid hofvet hängde ned från
högra skuldran, var äfven af ljusbrun färg. Då jag såg de
bruna menniskorna, de bruna kläderna och de bruna kanoterna,
måste jag ovilkorligen tro att brunt var nationalfärgen.

I de fyratio kanoterna, hvilka nu gledo fram på
Murchison-vikens lugna, grågröna vattenyta, sutto till sammans omkring
1,200 personer. Kaptenen på hvarje kanot var iklädd en hvit
bomullsskjorta och en efter turkiskt mönster prydligt veckad
tygturban. Amiralen bar öfver sin skjorta en karmosinfärgad,
med guldbroclerier rikt prydd jacka och på hufvudet den röda
fez eller mössa som begagnas på Zanzibar. Hvarje kapten, som
passerade förbi oss, fattade sköld och spjut, hvarefter han med
oförskräcktheten hos en matador, hvilken vänder sig till
stridsdomaren, så att denne må se hans tapperhet, utförde anfall och
försvar till sjös. Amiralen tillvann sig största bifallet, ty han
var onekligen flottans Hektor. Han gjorde visserligen icke sina
rörelser med så synnerligt stort behag, men de voro deremot
öfvermåttan djerfva. Då revyn var slut, befalde Mtesa en af
kaptenerna att försöka få reda på en krokodil eller flodhäst.
Efter femton minuters förlopp återvände denne och inberättade
att han på ungefär 200 yards’ afstånd från stranden derifrån
hade funnit en krokodilunge, som legat och sofvit på en klippa.

"Nu, Stamlee," sade Mtesa, "skall du visa mina qvinnor
huru hvita män skjuta."

Att vid ett tillfälle som detta uppträda såsom representant
för alla Japhets söner var förenadt med stort ansvar, men jag
är glad att kunna säga att jag lyckades så bra, att jag på ett
afstånd af hundra yards med min kula nästan skilde
krokodilungens hufvud från dess kropp. Jag Vet ej huruvida jag bör
tillskrifva denna min tur en ren slump eller det välvilliga
inflytandet af någon osedd gudomlighet — i hvilket fall som helst
förklarade man att jag på ett afgörande sätt hade bevisat att
hvit mans kula bringar döden.

Då vi på eftermiddagen roade oss att skjuta till måls,
inträffade en händelse som lätt kunde haft farliga följder. En
tvåpipig reffelbössa nr 8 sprang nämligen i Mtesas hand vid
andra skottet, ehuru lyckligtvis utan att skada hvarken honom
sjelf eller den page på hvars axel bössan hvilade. En allmän
förskräckelse rådde en stund. Då jag märkte att man ville tyda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:25:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stanley/1/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free