Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tilldragelsen som ett elakt förebud, undersökte jag geväret och
upptäckte snart i pipan en gammal spricka, hvilken Mtesa, med
sitt goda omdöme, genast insåg hade vållat explosionen.
Geväret var mycket gammalt och hade synbarligen användts flitigt.
Den 10 April bröt hofvet upp från sitt jagtläger i Usavara
vid Murchison-viken och återvände till hufvudstaden, dit man
enträget bad mig att jag skulle följa med. Uppvaktad af
omkring två hundra musketörer, de mäktiga wakunguerna och deras
väpnade anhängare, var Mtesa snart framme; jag deremot, som
var tvungen att först sätta min båt i skydd för den brännande
solen, uppnådde ej hufvudstaden förr än kl. 1 på e. m.
Vägen hade blifvit särskild jemnad för hans kejserliga
majestäts jagtparti. Den var 8 fot bred samt framdragen genom
moras och trädgårdar, skog och fält. Vi hade sålunda nöjet
att njuta af den vackra taflan af vågformiga landskap och lugna
insjöar, jättelika tamarinder och gummiträd, vidsträckta
bananlundar och plantager af fikonträd, af hvilkas bark göres
nationaldrägten, eller mbugu. De egendomliga, hvälfda hyddorna,
hvar och en med en stymmelse till portik, lågo djupt
inbäddade i täta bersåer af pisangträd, hvilka fylde luften med
vällukten från sina mogna frukter.
Vägen slingrade sig upp till topparna af gröna kullar,
hvilka erbjödo de vackraste utsigter, och sedan åter ned in bland
skogiga, undanskymda gömslen, dalar och trädomskuggade
raviner. Klara strömmar, som forsade ned mot Murchison-viken,
hördes sorla i dessa svala klyftor. Grönskan, hvilken lyste
med den bjertaste färg, uppfriskades af eqvatorns aldrig
uteblifvande regn; himlen var alldeles djupblå, och ehuru hettan
var stark, mildrades den af vindfläktar från kullarna och äfven
ofta af det täta löfverk som man hade öfver sitt hufvud.
Innan vi varit på väg två timmar från Usavara, varseblefvo
vi den på en rund kulle belägna hufvudstaden. Vi urskilde en
mängd stora kägelformiga af gräs bygda hyddor, hvilka
omgåfvo en större, hög byggnad, liknande en lada. Man upplyste
oss snart att det stora huset var palatset, att kullen hette
Rubaga och samtliga hyddorna utgjorde den kejserliga hufvudstaden!
Från båda sidor om det höga rörstängsel som inneslöt
gräshyddorna på Rubaga-kullen utgingo strålformigt mycket breda
alléer, kejserliga nog med afseende på sin utsträckning. Då vi
uppnått kullens fot, sedan vi på en stenlagd väg gått igenom
en lerig och gyttjig trakt, framkommo vi till en af dessa alléer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
