- Project Runeberg -  Genom de svartes verldsdel : eller Nilens källor / Förra delen /
157

(1878) [MARC] Author: Henry M. Stanley Translator: C. A. Swahn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

wagandaerna med så stor förkärlek benämna kibuga, eller
palatset. Utrymmet var åtminstone sådant man kan vänta vid ett
hof, och den utsigt som erbjöds på alla håll var äfven värdig
den afrikanske potentatens kejserliga ögon.

På alla sidor utbredde sig ett bördigt, vågformigt land
med solsken, yppighet och tidig sommargrönska och svalkadt af
milda fläktar från den stora eqvatorialsjön. Enstaka,
kägelformiga kullar, liknande Rubaga, eller stora, fyrkantiga klippmassor
höjde sig öfver det vackra landskapet för att, likt mysterier,
ådraga sig den nyfikne främlingens uppmärksamhet. Byar och
bananlundar med ännu friskare grönska och belägna långt bort
på kammarna af höga bergåsar tillkännagåfvo att Mtesa egde
ett land som väl var värdt att älskas. Mörka, bugtande linier
angåfvo hvar de djupa, träduppfylda hålvägarna slingrade sig
fram, och stora, lindrigt vågiga och gräsbevuxna sträckor
utmärkte betesmarkerna. Större, lågländta trakter visade hvar de
odlade trädgårdarna och sädesfälten lågo, medan vid den
aflägsna horisontlinien det sköna och förtrollande landskapet
sammansmälte med himlens blå.

Det ligger en egendomlig tjusningskraft hos detta land, som
borde älskas för sina härliga, omvexlande utsigter, äfven om det
vore fullkomligt obebodt. En stor del af den makt det utöfvar
på inbillningskraften ligger äfven i den omständigheten, att man
vet det vara bebodt af ett folk, som likaledes har någonting
egendomligt fängslande hos sig. "Huru kommer det sig," frågar
man sig sjelf, "att denne vilde, ouppfostrade och vidskeplige
monark bygt sitt palats på denna höjd?" Säkerligen icke för
att vara bättre skyddad der, ty han har jemnat den kuperade
marken och anlagt breda alléer, så att man skall kunna komma
till honom; en enda fackla skulle dessutom vara nog för att
med marken jemna det bålverk som omger hans palats. Har
han måhända tänkt på utsigternas skönhet? Månne äfven han
har öga för naturens behag?"

Om denne monark vore lika barbarisk som andra afrikanska
höfdingar med hvilka jag sammanträffat mellan Zanzibar och
Napoleon-kanalen, skulle han hafva uppsökt en vattengöl,
sluttningen af en bergås eller någon del af sjöns strand der hans
boskap haft det bästa betet; der, just der, skulle han ha
uppfört sina gräshyddor. Denne man deremot bygger på en kulle,
så att han må kunna se fritt omkring sig och taga en vidsträckt
kejserlig öfverblick af sitt land. Han tycker om utrymme,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:25:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stanley/1/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free