Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bergväggar af skiffer. Sådan är ön på alla sidor utom på
den venstra. Efter stora svårigheter lyckades jag bestiga ett
från bergmassan lösryckt block, som fallit ned på den nordöstra
udden och nu bildade en särskildt framskjutande spets af
omkring 30 fots höjd. I en grottlik fördjupning på dess topp
upptäckte jag sex människokroppar i ruttnande tillstånd, hvilka voro
halft öfvertäckta med gräs och stenar. Å ett af hufvudena syntes
märken efter hugg, en omständighet som kom mig att misstänka
att någon tragisk händelse timat här för någon tid tillbaka.
Tvifvelsutan hade denna fasansfulla tilldragelse skett på just den
punkt af ön der vi uppslagit vårt läger, ty något annat ställe
fans ej der ett dylikt dåd kunnat blifva föröfvadt, och
sannolikt hade offren sedan lagts i kanoter och hitförts, så att
främlingar ej måtte misstänka något vid åsynen af liken eller ett så
tydligt bevis på våld som den med en yxa klufna skallen utgjorde.
Då dessa främlingar sannolikt medförde en last af kaffe och
smör, hade de blifvit mördade af infödingarna på fastlandet
eller af senare anlända främlingar, såsom t. ex. mina egna
wagandaer, hvilka, förlitande sig på sitt öfverlägsna antal, börjat
förorätta och plundra de omnämnda kaffehandlarna.
Omkring kl. 5 e. m. visade sig långt efter min återkomst
till lägret vid horisonten Magassas flotta, hvilken uppgick till
ett antal af fjorton kanoter. Jag afsände genast i en kanot
Safeni och några af wagandaerna till de små öar vi hade
passerat på vägen till Makongo för att bedja Magassa skynda sig
att förena sig med mig följande morgon, alldenstund vi hade
ondt om proviant och ett uppehåll kunde förorsaka hungersnöd.
Safeni återvände omkring kl. 9 e. m. med det svaret från
Magassa att jag kunde fortsätta resan så fort jag hade lust, han
skulle nog komma efter till lägret.
Jag väntade imellertid på Magassa ända till kl. 10
följande f. m., men då Alice-ön — hvilken Sentum och Sentageya
försäkrat mig vara den bästa plats att angöra för att med
minsta tidsutdrägt hinna till Usukuma — låg omkring tretio mil
från Musira, kunde jag ej dröja längre. Derför blef det
öfverenskommet att Sentum skulle vid Musira-ön invänta Magassas
ankomst och visa honom den kosa hvilken Sentageya och jag
tagit.
Vi hade tillryggalagt knappa tre mil, då Sentageya
plötsligt vände om och med stark fart rodde tillbaka till Musira,
derunder han med handen vinkade åt mig att jag skulle fortsätta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
