Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ensam med mig sjelf, började jag allvarligt begrunda huru
jag borde handla. Om jag haft en militärisk expedition under
mitt befäl, skulle det varit lättare att finna hvad pligten bjöd;
men ehuru expeditionen för sitt eget välbefinnande leddes efter
militäriska grundsatser, var den likväl organiserad uteslutande
för upptäcktsfärder och i särskildt syfte att uppsöka nya
handelsvägar till ömsesidig fördel för civilisationen och sådana hittills
obekanta land som vi funno lämpliga för kommersiella och
missionsföretag. Men utan afseende på dess karaktär egde dess
medlemmar rätt till sjelfförsvar och kunde efter nödig öfverläggning
vidtaga hvilka åtgärder som helst för sådant ändamål.
Grundsatser om rättvisa och billighet anser sig hvarje kristen med
en god uppfostran ega och gör sig en heder af att iakttaga
dem, men jemte dessa var det för en person i min ställning
nödvändigt att icke förgäta välgörenhet och fördragsamhet —
egenskaper som ofta tagas i anspråk i ociviliserade land för att
rätt kunna gagna ändamålet och skapa intryck som lända till
nytta för dem som möjligen komma efter den förste vägbrytaren.
Tretton dagar hade förflutit sedan vår ankomst till Mahyiga,
och den trettonde dagen börjades med det blodiga angreppet
mot män hvilka svekfullt lockats i faran, tydligen enligt en på
förhand uppgjord plan af Antaris äldste och Bumbireh-höfdingarne.
Sabadu uppgaf också att de sista ord han hört, då wagandaerna
rodde bort från Bumbireh, varit dessa: "Akten er för ondt i
morgon!" hvilket otvifvelaktigt antydde att krigs-"shaurin" nu
var så godt som afslutad och att alla upphetsats till stridslystnad.
Expeditionen var nu färdig att anträda marschen till Uganda,
men först måste passagen till sjös öppnas; hvarje
sammansvärjning som möjligen vore å bane måste blottas och hvarje
förräderi bestraffas; strafflösheten kunde annars lätt öfvergå till en
djerfhet som blefve vådlig för vår säkerhet.
Pligten mot de sårade wagandaerna och den dödade Kytawas
höfdings minne, aktningen och erkänslan för Mtesa och Kytawa,
rättvisan, som enligt alla menskliga och guddomliga lagar hos
alla folk, vilda eller civiliserade, fordrar att blod skall försonas
med blod, i synnerhet då det spilts genom lömskt anslag,
minnet af de qvalfulla dagar vi tillbragt i vildamas våld och
huru vi med knapp nöd undkommit dem — allt detta visade
bestämdt och befallande på nödvändigheten för oss att angripa
dem för att icke sjelfva blifva anfallna. De hade redan erhållit
en förstärkning af omkring 2,000 man från fastlandet;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
