Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femtonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hade blifvit rik på slafvar, att hans namn blifvit stort och att
han fått ett utomordentligt inflytande vid hofvet.
Utmärkelser belönade hans skicklighet och snabba
utförande af alla befallningar: kejsaren skänkte honom landsträckor,
slafvar och boskap i mängd, och utnämnde honom till mkungu
af andra rangen.
En sådan ande som Magassas kunde likväl ej länge känna
sig tillfredsstäld med detta, så mycket mer som han märkte att
många af dem som stodo öfver honom ej egde tiondedelen af
hans skicklighet och fintlighet och voro enfaldiga nog att anmärka
och söka förhindra en envåldsherskares nycker.
En dag hände det att Mtesa blef förolämpad af en mkungu
af högsta klassen vid namn Pokino. Kejsaren kastade ögonen
omkring sig för att upptäcka en man som vore lämplig att
efterträda denne: hans blick stannade på Magassas strålande
och behagliga anletsdrag, och hans val var genast gjordt.
"Kom hit, Magassa", utropade kejsaren, och den fulländade
hofmannen föll till hans fötter, då han hörde denna befallning.
"Skynda, Magassa", fortsatte Mtesa, "tag med dig soldater och
fråntag Pokino land och namn, ty gamle Pokino här glömt mig."
"Tviyanzi, yanzi!" utbrast Magassa rörd. "Tviyanzi, yanzi,
yanzi!" upprepade han med allt högre betoning och böjde ned
sitt ansigte mot jorden; derefter sprang han upp, fattade sitt
spjut, höll upp det i luften som om han tänkte genomborra
någon och ropade högt:
"På kejsarens befallning går jag att uppsluka Pokino.
Jag skall taga från honom land och namn, och Magassa skall
blifva Pokino. Kejsare, se din tjenare!"
Och åter föll han på knä, ropande sina tacksamma
"tviyanzis", och ödmjukade sig underdånigt i stoftet.
Uppvaktningen var snart slut. Magassa, som var ifrig att
få utbyta sitt eget namn mot Pokinos, slog på sin krigstrumma,
utvecklade sitt banér och mönstrade sina följeslagare. Likt den
grymme leoparden, kastade han sig derefter öfver den svagsynte
Pokino, beröfvade honom i hast lif, land och namn och satte
sig i besittning af hans rättigheter. Men den unge Pokino
syntes ej ens nöjd, sedan han erhållit den gamle Pokinos stora
egodelar och vidsträckta besittningar. Kort derefter fick han af
kejsaren befallning att äfven tillintetgöra Namujurilwa, Ugandas
Achilles, och Pokinos outsläckliga tröst efter makt och rikedomar
gjorde att Majwara, en minderårig son till denne store höfding,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
