- Project Runeberg -  Genom de svartes verldsdel : eller Nilens källor / Förra delen /
351

(1878) [MARC] Author: Henry M. Stanley Translator: C. A. Swahn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sextonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Mtesa, hvilket skall befria er från allt klander, och om ni
sålunda beviljar mig två dagar, vill jag skänka er en fjerdedel
af min förmögenhet, ja, jag vill gifva er hälften af alla perlor,
all ståltråd och allt tyg som jag eger för att belöna er sjelf
och era vänner. Var inte rädd för wanyoroerna; i natt kunna
vi bygga ett så starkt pålverk, att om än Kabba Rega sjelf
komme hit, han ingenting skulle kunna uträtta mot oss. Ni
löper ingen fara genom att stanna qvar här några dagar, men
genom att återvända till Uganda utan mitt bref skall ni ådraga
er en säker död. Jag har talat."

Efter en kort paus, under hvilken Sambuzi utbytte några
ord med sitt folk, sade han:

"Stamlee, ni är min så väl som kejsarens vän och en son
af Uganda, och jag vill gerna uppfylla min pligt mot er, för så
vidt det är mig möjligt; ni måste emellertid höra sanningen.
Vi kunna inte göra hvad ni önskar. Vi kunna ej qvarstanna i
två dagar, inte ens en. Vi komma att strida i morgon, detta
är säkert, och om ni tror att jag talar af fruktan, behöfver ni
blott se mig handtera spjutet för att inse ert misstag. Dessa
menniskor känna mig från flydda tider, och de veta alla att
mitt spjut är hvasst och olycksbringande. I morgon vid
soluppgången skola vi strida och bana oss väg genom wanyoroernas
led för att komma till Uganda. Vi kunna ej strida och
fortfarande hålla läger, ty sedan kriget en gång är börjadt, kommer
det att fortfara så länge vi lefva, ty detta folk tager inte
slafvar såsom wagandaerna göra. Den enda utväg för oss att få
behålla lifvet är sålunda, efter hvad jag kan se, att vi i afton
packa in och i morgon bittida i soluppgången marschera härifrån
och bryta oss väg genom fiendens led. Säg nu mig såsom er
vän hvad ni tänker göra. Stannar ni qvar här, eller följer ni
med oss och försöker en annan väg? Jag måste imellertid säga
er, om ni ej sjelf inser det, att ni aldrig kommer att få er båt
och kanot ut på Nyanza. Hur skall ni kunna fira båten
nedför klipporna, under det ni strider och tusentals menniskor
trängas omkring er? Om ni än skulle uppnå stranden, huru
skall ni kunna göra era undersökningar på sjön i två hela dagar,
under det ni strider?"

På dessa frågor svarade jag:

"På grund af wagandaernas handlingssätt vid föregående
liknande tillfällen visste jag hvilket beslut ni skulle fatta. Då
Magassa afskickades med mig sjövägen till Usukuma, flydde han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:25:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stanley/1/0385.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free