Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sextonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och lemnade mig att bekämpa Bumbireh ensam, När
wagandaerna sändes med Abdul Assiz bey (öfverste Linant de
Bellefonds) till Gondokoro, åtföljde de honom så långt som till
Unyoro, men när de sågo wanyoroerna komma, öfvergåfvo de honom,
sedan de först bortstulit nästan alla hans lådor, hvarefter Abdul
Assiz bey ensam måste slå sig igenom till Gondokoro. Vi
hvita män komma snart till insigt om att det ej finnes någon
menniska så feg som en inföding från Uganda. För ert råd
tackar jag och skall i afton gifva mitt svar."
Så snart jag hade lemnat rådsförsamlingen, lät Sambuzi
den stora krigstrumman ljuda för att underrätta om
morgondagens marsch och den väntade striden. Den tillkännagaf äfven
för expeditionens oroliga medlemmar att wagandaerna hade
beslutit sig för att återvända. Vid min återkomst till lägret läste jag
tydligt missnöje i allas ansigten. Jag kallade till mig Pocock
och de kaptener som tillhörde expeditionen och började förklara
vår ställning och Sambuzis afsigt att återvända, beskref för dem
hvilka faror som omgåfvo oss, hvilka förhoppningar som
återstodo och bad dem sedan att de öppet skulle säga mig sin
mening om saken.
Efter en stunds tystnad och tvekan yttrade den tappre och
alltid trofaste Kachéché:
"Herre, jag vet inte hvad mina bröder tänka om saken,
men jag sjelf ser tydligt att vi stå vid randen af en afgrund
och att wagandaerna skola stöta oss ned deri, om vi inte följa
dem. För min egen del har jag ingenting vidare att tillägga,
utom att jag noggrant vill följa era befallningar. Lefva eller
dö, allt är det samma för mig. Om ni säger, låt oss gå vidare
och lemna wagandaerna att återvända ensamma, säger äfven jag
så; om ni säger återvänd, gör äfven jag det. Detta är min
mening. Jag skulle imellertid gerna vilja fråga er om, i fall vi
besluta att ensamma söka försvara oss, vi ha någon utsigt att
kunna aflägsna oss från detta läger, då vi äro omgifna af
infödingar som vilja hafva krig. Om alla dessa wagandaer till
sammans med oss inte äro i stånd att göra vår ställning god, huru
kan en så liten hop som vi äro hoppas kunna göra det? Detta
är hvad som ligger mig på hjertat och som jag tror är
orsaken till expeditionens paniska förskräckelse. Och jag vill säga
er ännu en sak, att då Sambuzi i morgon bittida rör trumman
till marsch, mer än hälften af expeditionen kommer att följa
honom, utan att ni kan förhindra det."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
