Genom de svartes verldsdel : eller Nilens källor / Förra delen / 390 (1878) Author: Henry M. Stanley Translator: C. A. Swahn Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ardetonde kapitlet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

"Mirambo sänder salaams till den hvite mannen," sade
den fömämste bland dem. "Han hoppas att den hvite mannen
är vänligt stämd mot honom och att han inte delar arabernas
fördomar, ty dessa tro att Mirambo är en elak man. Om det
är den hvite mannen angenämt, önskar Mkambo att den hvite
mannen måtte sända fredens ord till honom?"

"Säg Mirambo," svarade jag, "att jag längtar att få se
honom och skall bli glad att få skaka hand med en så stor
man, och alldenstund jag gjort vänskapsförbund med Mtesa,
Rumanika och alla konungar längs vägen från Usoga till
Unyamwezi, skulle det glädja mig att få sluta förbund äfven med
Mirambo. Säg honom att jag hoppas han skall komma till mig
så snart som möjligt."

Sedan Mirambo nästa dag hade
afsändt en ruga-ruga — nej, en
patriot vill jag säga — att tillkännagifva
hans ankomst, fick jag se honom komma
mot mig, åtföljd af tjugu af sina
förnämsta män.

Jag skakade med värma hans hand,
hvarvid han smålog och sade:

"Den hvite mannen skakar hand
som en verklig vän."

En ruga-ruga.

Hans personlighet intog mig
fullständigt, ty han var till sitt yttre en
afrikansk gentleman och motsvarade alls
icke den föreställning jag gjort mig om
honom såsom den förfärlige banditen, hvilken utdelade sina
dödande hugg åt infödda höfdingar och araber med all den snabbhet
som utmärkte den af fiender omhvärfde Fredrik den store.

Jag införde i min dagbok för den 22 April 1876 följande:

"Denna dag, då jag första gången skådade den namnkunnige
Mirambo, skall blifva en af de minnesvärdaste från min vistelse i
Afrika. Han var raka motsatsen till den föreställning jag gjort mig
om den fruktade höfdingen och den man jag hittills benämnt den
"förfärlige banditen".

Han är omkring fem fot elfva tum lång, omkring tretiofem år
gammal och har ej ett uns mera kött på sin kropp än som behöfs. En
vacker karl, med regelbundna drag, mjuk och behaglig röst, ett sätt
som man nästan kunde kalla vekt, ädelmodig och frikostig desslikes.
Hela hans karaktär föreföll mig så olika den jag förut tillagt honom,
att jag ett ögonblick misstänkte att han bedrog mig, men araberna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>