Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
många kaurier fordrades för att betala en sådan massa säd —
allt under det jag beundrade det yngre slägtets bocksprång, ty
ungdomens gränslösa, okufliga förundran tycktes finna sitt
naturliga uttryck i hoppning på ett ben, tummens instickning i
munnen (hvarigenom ett skri af förvåning undertrycktes) och
klappning på baksidan af låren för att uttala eller gifva eftertryck
åt hvad som var outsägligt — medan jag var upptagen af allt
detta och just som jag ansåg det vara tid att taga afsked, hände
det att en af de nyss nämnda oskuldsfulla ungdomarna, hvilken
var oroligare än sina bröder, stupade omkull öfver en lång, grof
påle, som stod osäkert lutad mot ett träd. Pålen föll och
träffade en af mina män hårdt i hufvudet. Och på ögonblicket
höjde qvinnorna ett uppriktigt och hjertligt rop af medlidande,
och deras ansigten uttryckte ett så lifligt deltagande för den
sårade, att mitt hjerta med skarpare blick än mitt öga genom
förklädnaden af smuts, nakenhet och ockra kunde se
menniskohjertat som klappade för en likes smärta, och då igenkände och
helsade jag dem såsom mina egna stackars vanlottade systrar.
I det nya ljus som nu uppgått för mig fann jag att jag
gjort mina mörka slägtingar litet orätt och att de kunnat
beskrifvas mindre strängt och presenteras för verlden med mindre
förakt.
Innan jag lemnade byn kommo de mig att ännu mera ångra
mina forna stolta känslor, ty höfdingen och hans undersåtar
skänkte oss en hel mängd bananer, kycklingar, majs och
palmvin (malafu) och eskorterade mig vördnadsfullt långt bortom
byns och åkerfältens område samt skildes slutligen från mig med
den försäkran, att om jag någon gång mera komme att besöka
deras land, skulle de göra mitt andra besök i Uhombo vida
angenämare än mitt första varit.
Den 5 Oktober marscherade vi från Uhombo till
Manyemas gränsby, hvilken heter Riba-Riba. Den är anmärkningsvärd
såsom begynnelsepunkt för en ny stil af afrikansk arkitektur.
Den koniska formen på hyddorna utbytes mot den fyrkantiga,
med småningom sluttande tak, flätade och stundom snyggt
rappade med lera; särskildt brukas detta i Manyema. Här
efterträddes också den magra och långbenta get, som vi hittills varit
vana att se, af den kortbenta, tjocka, med rymligt jufver
försedda Manyema-rasen. Grå papegojor med mörkröd stjert
började också visa sig här i öfverflöd, och den vilda och skygga
sokons (gorillans?) hesa grymtande hördes först här.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
