Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bistånd för att göra en god början och sedan köpa eller bygga
kanoter?
"Tippu-Tib," sade jag, "jag förmodar, att då ni erbjöd den
andre hvite mannen er hjelp, har ni ej något emot att för samma
summa erbjuda den åt mig?"
"Det vet jag inte," svarade han småleende. "Jag har inte
mycket folk hos mig nu. Många äro i Imbarri, andra äro på
handelsresor i Manyema."
"Hur många män har ni hos er?"
"Kanske trehundra — eller låt oss säga tvåhundrafemtio."
"Ett så stort antal vore ju en präktig och mer än
tillräcklig eskort under klokt befäl och borde fullkomligt betrygga
vår säkerhet."
"Ja, till sammans med ert folk blefve det en stor styrka,
men hur skulle det bli, när jag återvände allena? Infödingarna
skulle, då de sågo min ringa styrka, säga: ’Dessa män ha varit
i krig — hälften af dem har stupat, ty de ha intet elfenben
med sig; låtom oss göra slut på dem!’ Jag känner dessa vildar
mycket väl, min vän, och jag säger er att de skulle tänka så."
"Men, min vän," sade jag, "tänk då på hur det skulle
vara för mig, med hela landet för mig och blott min lilla trupp
till skydd!"
"Ack, ja! Om I, wasunguer (hvita män), viljen kasta bort
ert lif, finnes intet skäl hvarför vi araber också skulle göra det.
Vi resa omkring litet för att skaffa oss slafvar och elfenben och
hålla på i åratal dermed — det är nu nio år sedan jag
lemnade Zanzibar — men I, hvita män, söken blott efter floder
och sjöar och berg och uppoffren ert lif utan skäl och utan
ändamål. Kom ihåg den gamle mannen som dog i Bisa! Hvad
sökte han, år efter år, tills han blef så gammal, att han inte
förmådde resa längre? Han hade inga penningar, ty han gaf
oss aldrig sådana; han köpte intet elfenben, inga slafvar; och
dock reste han längre än någon af oss, och för hvad?"
"Jag vet väl att jag inte har någon rättighet att begära
det ni skulle våga ert lif för mig. Jag ber blott att ni följer
med mig på en sextio dagars resa och sedan lemnar mig åt
mitt öde. Om sextio dagars resa är för långt, är det nog med
halfva denna väglängd; det är bara för mitt folk jag är orolig.
Ni vet att wangwanaerna äro lättskrämda, men om de få höra
att Tippu-Tib följer mig, skall hvarje man få ett lejons mod."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
